Skip to content

Al lor tablo konteni

SAPIT VENNTRWA

Li’nn Aprann ki Savedir Pardon Avek So Met

Li’nn Aprann ki Savedir Pardon Avek So Met

1. Dekrir moman pli pir ki Pierre finn kone dan so lavi.

PIERRE zame pa pou kapav bliye moman kot so regar inn krwaz regar Jésus. Eski li’nn trouv desepsion ouswa koler dan so lizie? Nou pa kone. Labib zis dir ki “Lesegner ti vire ek ti get Pierre.” (Luc 22:61) Antouka, sa sel regar-la ase pou Pierre realize ki li’nn fer enn fot bien-bien grav. Li konpran ki li’nn fer exakteman seki Jésus ti predir; enn kitsoz ki li ti dir zame li pou fer, li ti mem persiste lor la. Me finalman samem ki li’nn fer, setadir renie so Met ki li bien kontan. Se enn moman bien difisil pou li, kitfwa mem moman pli pir ki li’nn kone dan so lavi.

2. Ki Pierre pou al aprann, ek kifer sa bizin interes nou?

Me sa pa vedir ki tou inn fini pou li. Pierre ena enn gran lafwa. Alor li ankor ena posibilite pou remont lapant ek aprann enn leson bien inportan lor pardon, avek Jésus. Seki li pou aprann pou itil pou nou osi, alor anou swiv Pierre lor sa traze bien difisil-la.

Li Ena Boukou pou Aprann

3, 4. (a) Ki kestion Pierre inn poz Jésus, ek ki Pierre sirman ti pe panse? (b) Kouma Jésus inn montre Pierre ki li’nn les li inflianse par mantalite ki ti ena dan so lepok?

3 Sis mwa avan dan Capernaüm, lavil kot li ti reste, Pierre ti demann Jésus: “Segner, komie fwa mo frer pou kapav fer pese kont mwa ek mo pou bizin pardonn li? Ziska set fwa?” Kan Pierre pe dir ziska set fwa, sirman li pe panse ki li pe montre li zenere. Apre tou, bann sef relizie dan so lepok ti pe ansegne ki enn dimounn bizin pardone zis trwa fwa! Me Jésus reponn: “Pa ziska set fwa, me ziska swasanndiset fwa.”​—Mat. 18:21, 22.

4 Eski Jésus pe ankouraz Pierre pou konte komie fwa so prosin fer li ditor? Non, okontrer kan li’nn ranplas 7 par 77, li pe fer li konpran ki si nou kontan nou prosin, nou pa pou fixe enn limit ar kantite fwa ki nou pou pardone. (1 Cor. 13:4, 5) Jésus pe montre Pierre ki li’nn les li inflianse par mantalite bann dimounn dan so lepok. Zot ti san pitie, zot pa ti dispoze pou pardonn zot prosin, ek koumadir zot ti gard enn kont pou sak ti fot ki zot prosin ti fer. Me, Jéhovah so pardon bien-bien gran ek san limit.​Lir  1 Jean 1:7-9.

5. Kan eski nou aprann plis lor pardon?

Pierre res kwak! Li pa kapav dir Jésus nanye. Me eski Jésus inn reisi tous so leker? Parfwa se kan noumem nou bien bizin pardon enn kikenn ki nou’nn ofanse, ki nou aprann plis lor pardon. Alor, anou reget bann levennman ki’nn arive avan lamor Jésus. Dan sa bann moman difisil-la, Pierre pou bien bizin mizerikord so Met.

Plizir Fwa Jésus Finn Bizin Pardonn Li

6. Kouma Pierre reazir kan Jésus ansegn so bann zapot limilite, ek pourtan ki Jésus fer?

6 Se dernie lanwit ki Jésus pe pase lor later. Se enn lanwit pa kouma tou lezot lanwit. Bann disip ena ankor boukou pou aprann, lor limilite par exanp. Jésus ansegn zot kan limem li donn zot lexanp. Li fer enn kitsoz ki normalman pli tipti serviter ti sipoze fer. Avek limilite, li lav zot lipie. Kan Pierre trouv Jésus pe fer sa, dabor, li etone, apre li refize. Apre sa, li insiste ar Jésus. Li demann li pou lav, pa zis so lipie, me so de lame ek so latet osi! Malgre sa, Jésus pa perdi pasians. Avek kalm, li explik li linportans ek sinifikasion so aksion.​—Jean 13:1-17.

7, 8. (a) Dan ki fason Pierre inn teste pasians Jésus ankor? (b) Kouma Jésus inn kontign montre li bon ek pre pou pardone?

7 Enn tipe apre, Pierre teste pasians Jésus ankor enn fwa. Bann zapot pe diskite pou kone kisannla pli gran parmi zot. Pena dout ki Pierre osi pe partisip dan sa vilin diskision kot sakenn pe montre so lorgey-la. Pourtan, avek boukou bonte, Jésus koriz zot ek mem felisit zot parski zot inn swiv li avek fidelite. Ankor enn fwa, li konsantre li lor bann bon kitsoz ki zot inn fer. Parkont, li anonse ki zot tou pou abandonn li. Pierre pa dakor; li dir ki li, li pou res fidel avek Jésus mem si li bizin mor. Me Jésus profetize ki sa mem lanwit-la, avan ki enn kok sante de fwa, Pierre pou renie so Met trwa fwa. Pierre pa zis kontredir Jésus, me li fer osi so vantar: Li mem dir ki li pou pli fidel ki tou lezot zapot!​—Mat. 26:31-35; Marc 14:27-31; Luc 22:24-28; Jean 13:36-38.

8 Eski Jésus pre pou perdi pasians avek Pierre? An realite, toutlong sa bann moman difisil-la, Jésus inn touzour konsantre li lor bon kote so bann zapot ki inparfe. Li kone ki Pierre pou abandonn li, pourtan li dir: “ Mo finn sipliye pou twa pou ki to pa perdi to lafwa; ek twa, enn fwa ki to retourne, fortifie to bann frer.” (Luc 22:32) Par sa bann parol-la, Jésus montre ki li ena konfians an Pierre. Li kone ki Pierre pou reisi remont lapant lor plan spiritiel ek rekoumans servi li avek fidelite. Jésus vremem enn kikenn ki bon ek ki pre pou pardone, pa vre?

9, 10. (a) Dan zardin Gethsémané, kifer Pierre ti bien bizin disiplinn? (b) Lexanp Pierre rapel nou ki kitsoz?

9 Plitar, dan zardin Gethsémané, Pierre ti merit enn disiplinn ankor enn fwa. Jésus demann li, ansam avek Jacques ek Jean, pou veye alor ki Li pe al priye. Jésus dan enn langwas terib. Li bien bizin soutien. Me sak fwa ki li retourne, li trouv Pierre ek sa de zapot-la dan gran somey. Jésus konpran zot ek pardonn zot. Li dir: “Lespri li for, me laser li feb.”​—Marc 14:32-41.

10 Inpe letan apre, enn lafoul vinn dan zardin avek bann flanbo dife, bann lepe ek bann gro baton. Se pa ler pou azir san reflesi, okontrer bizin fer bien atansion ek montre bon zizman. Pourtan, lor enn koudtet, Pierre deside pou azir. Li donn Malchus, esklav gran pret, enn kout lepe. Li sot so zorey. Avek enn gran kalm, Jésus koriz Pierre ek geri sa zom ki’nn blese-la. Apre sa, li explik so bann disip kifer fode pa zot azir avek violans, ek sa prinsip-la ankor touzour aplike zordi. (Mat. 26:47-55; Luc 22:47-51; Jean 18:10, 11) Pierre inn deza fini fer boukou erer kont so Met ek li bien bizin so pardon. So ka rapel nou ki bien souvan nou tou nou fer pese. (Lir Jacques 3:2.) Kisannla parmi nou kapav dir ki li pa bizin mizerikord Jéhovah sak zour? Me pou Pierre, sa lanwit-la pankor termine. Seki pli pir pe atann li devan.

Fot Pli Grav ki Li’nn Fer

11, 12. (a) Kouma Pierre inn montre enn sertenn kouraz apre ki’nn aret Jésus? (b) Kouma Pierre inn montre ki li pa’nn tini so parol?

11 Jésus dir lafoul ki si zot pe rod li, zot bizin les so bann disip ale. Pierre so de lebra tonbe kan li get zot atas so Met; li pa kapav fer nanye. Apre sa, Pierre sove ale, parey kouma so bann konpagnon.

12 Pierre ek Jean pe galoupe. Li posib ki, kouma zot ariv devan lakaz Anne, enn ansien Gran Pret, zot arete. Se lamem ki premie fwa ti amenn Jésus pou kestionn li. Amezir ki bannla pe pran Jésus pou amenn li enn lot plas, Pierre ek Jean swiv zot, me “dan enn bon distans.” (Mat. 26:58; Jean 18:12, 13) Pierre pa enn kapon. Li’nn bizin kouraz pou swiv Jésus koumsa, sirtou parski lafoul ena bann zarm, anplis li’nn deza fini bles enn parmi zot. Me nou rapel ki Pierre ti dir ki li dispoze pou mor avek so Met si bizin. Antouka, li pa’nn ena kouraz ki bizin pou res fidel anver Jésus parey kouma li ti dir.​—Marc 14:31.

13. Ki sel bon fason pou swiv Christ?

13 Parey kouma Pierre, boukou zordi esey swiv Christ “dan enn bon distans,” setadir san ki personn remark zot. Me kouma Pierre limem inn ekrir plitar, sel bon fason pou swiv Christ se, res pli pros ki nou kapav ar Li, imit so lexanp dan tou laspe nou lavi, malgre ninport ki konsekans sa kapav ena.​—Lir 1 Pierre 2:21.

14. Ki Pierre fer pandan ki Jésus pe pas devan gran pret?

14 Avek boukou prekosion, Pierre so bann pa finalman amenn li devan enn bann pli gran lakaz ki ena dan Jérusalem. Se lakaz gran pret Caïphe, ki bien ris ek bien pwisan. An zeneral, bann lakaz koumsa, zot trouv omilie enn lakour ek ena enn laport devan. Pierre ariv devan laport me gardien-la pa les li rantre. Jean, ki konn gran pret, deza andan. Alor, li reisi konvink gardien laport-la pou les so kamarad rantre. Me li paret ki Pierre pa res avek Jean; ni li esey rant dan lakaz pou debout akote so Met. Li res dan lakour, la kot sertin esklav pe pas sa bann lertan lanwit kot fer bien fre la, pou resof zot devan enn gran dife. Li pe get bann fos temwin ki’nn vinn temwagne kont Jésus, defile enn deryer lot.​—Marc 14:54-57; Jean 18:15, 16, 18.

15, 16. Explike kouma profesi Jésus inn akonpli.

15 Atraver sa ti klarte lalimier dife la, sa tifi ki’nn les Pierre rantre la, al trouv li pli bien. Li rekonet li ek lor enn ton koumadir pou akiz li, li dir Pierre: “Twa osi to ti avek Jésus sa Galileen-la!” Pierre pa pe atann pou gagn enn remark koumsa, li dir li pa konn Jésus, ek li mem fer sanblan ki li pa pe konpran ki sa tifi-la pe dir. Li al debout devan laport pou ki personn pa remark li. Me enn lot servant al trouv li, ek li osi li kriye: “Sa zom-la ti avek Jésus sa Nazareen-la.” Pierre fer serman: “Mo pa konn sa zom-la mwa!” (Mat. 26:69-72; Marc 14:66-68) Se deziem fwa ki Pierre renie Jésus. Kitfwa se lerla mem ki li tann enn kok sante. Me so latet telman fatige ki li pa rapel profesi ki Jésus ti prononse de-trwa lertan avan.

16 Enn tipe plitar, Pierre ankor touzour pe rod enn mwayin pou ki personn pa remark li. Me enn group dimounn ki pe debout dan lakour, apros ar li. Enn parmi zot tom fami avek Malchus. Li dir Pierre: “Mo ti trouv twa dan zardin avek li, pa vre?” Pierre pe rod tou mwayin pou tir so kanet dan zwe. Alor li fer enn serman. Li dir ki malediksion pou tom lor li si li pe koz manti. Sa se trwaziem fwa ki li renie Jésus. Apenn li fini pronons sa bann parol-la ki li tann enn kok sante enn deziem fwa.​—Jean 18:26, 27; Marc 14:71, 72.

“Lesegner ti vire ek ti get Pierre”

17, 18. (a) Ki Pierre fer kan li realize ki li’nn fer enn fot bien grav? (b) Ki kitsoz sirman inn travers dan lespri Pierre?

17 Jésus fek sorti lor balkon, li pe get dan lakour. Se dan sa moman lamem, parey kouma nou ti mansione dan premie paragraf, ki so regar krwaz regar Pierre. Enn sel kout, Pierre realize ki li’nn fer enn fot bien-bien grav: Li’nn renie so Met. So konsians koumans repros li; li pa pe kapav siport sa pwa-la. Li sorti. Li marse lor bann semin lavil ki eklere akoz plenn linn. Larm pe roule dan so lizie, apenn si li kapav trouv devan li. Li nepli kapav tini, li koumans kriye-plore for-for.​—Marc 14:72; Luc 22:61, 62.

18 Kan enn dimounn fer enn erer koumsa, fasilman li kapav panse ki so erer tro grav pou li gagn pardon. Sirman sa finn travers Pierre so lespri. Me eski vremem Pierre zame pa pou gagn pardon?

Eski Vremem Pierre Zame Pa Pou Gagn Pardon?

19. Ki Pierre inn resanti, ek kouma nou kone li pa’nn perdi lespwar?

19 Mazinn douler ek sagrin ki Pierre resanti landemin gramatin amezir ki li trouv tou seki pe ariv Jésus. Nou kapav mazine ki kantite li’nn repros limem kan Jésus finn mor plitar apre tou sa martir ki li’nn pase la! Koumadir soufrans ki so Met inn kone sa zour-la, dernie zour so lavi, pa ti ase, li, li’nn azout ankor plis lor la. Li gagn frison kan li pans sa. Li telman sagrin ek so moral telman ba ki li ena linpresion li pe anfons li deplizanpli dan enn trou. Malgre sa, li pa perdi lespwar. Deswit apre nou trouv li ansam avek bann lezot disip. (Luc 24:33) Pena dout ki tou bann zapot regrete fason ki zot inn azir sa lanwit-la ek sakenn pe ankouraz zot kamarad.

20. Ki leson nou kapav tire ar fason ki Pierre inn reazir?

20 Se la ki nou trouv Pierre pran enn parmi bann pli bon desizion dan so lavi. Kan enn serviter Bondie tonbe, se ki inportan se pa ki kantite ba li’nn tonbe, me plito ki kantite li determine pou releve, ek koriz so bann erer. (Lir Proverbes 24:16.) Pierre montre ki li ena enn vre lafwa kan li rasanble avek so bann frer ek ser mem si so moral bien ba. Kan enn kikenn bien tris ouswa ena boukou regre, bien souvan li zis anvi res dan so kwin, me sa li danzere. (Prov. 18:1) Meyer kitsoz li kapav fer se res pros avek so bann frer-ser pou ki li regagn lafors pou servi Jéhovah.​—Héb. 10:24, 25.

21. Ki nouvel Pierre inn gagne parski li ti avek so bann frer spiritiel?

21 Parski Pierre ansam avek so bann frer spiritiel, li tann enn nouvel ki fer li gagn enn gran sok. Lekor Jésus pa dan tom. Pierre ek Jean galoupe al kot tom Jésus ki ti ferme avek enn gro ros. Jean, ki kitfwa pli zenn, ariv avan. Kan li trouv lantre tom ouver, li ezite pou rantre. Me pa Pierre. Mem si li pe mank lesouf, li al direk andan. Tom la vid!​—Jean 20:3-9.

22. Kifer tou ti tras sagrin ek dout ki Pierre ti ena dan so leker, inn anvole?

22 Eski Pierre krwar ki Jésus inn resisite? Premie kou non, mem si bann fam inn rakonte ki bann anz ti aparet ar zot pou dir zot ki Jésus inn releve. (Luc 23:55–24:11) Me lafin lazourne tou ti tras sagrin ek dout ki Pierre ti ena dan so leker, inn anvole. Jésus vivan, asterla li enn lespri pwisan! Li aparet ar tou so bann zapot. Me avan, li ena enn kitsoz personel pou regle. Sa zour-la, bann zapot dir: “Wi vremem Lesegner finn resisite ek finn aparet ar Simon!” (Luc 24:34) Paul osi koz lor sa zour remarkab-la kan Jésus “ti aparet ar Céphas, apre avek bann douz” zapot. (1 Cor. 15:5) Céphas ek Simon se de lezot nom ki Pierre ena. Sa zour-la Jésus aparet ar Pierre sirman dan enn moman kot li tousel.

Pierre ti fer boukou erer ek li ti bien bizin mizerikord so Met, me kisannla parmi nou kapav dir ki li pa bizin mizerikord Jéhovah sak zour?

23. Kifer bann ki’nn fer enn pese grav bizin rapel lexanp Pierre?

23 Labib pa donn nou tou ti detay lor seki Jésus ek Pierre ti dir zot kamarad. Zis zot de tousel ki konn sa. Me nou kapav mazinn lazwa ki Pierre resanti kan li trouv so Segner vivan. Li gagn lokazion pou dir Jésus ki kantite li sagrin ek li regret seki finn pase. Dan sa lemond-la, ena enn sel kitsoz ki Pierre anvi; gagn pardon Jésus. Dan enn fason parfe, Jésus imit so Papa. An realite, Labib dir nou ki Jéhovah so “pardon bien gran.” (Is. 55:7) Nou sir ki Jésus inn pardonn Pierre avek tou so leker! Li bon ki bann ki’nn fer enn pese grav mazinn lexanp Pierre. Fode pa nou panse ki Jéhovah zame pa pou pardonn nou.

Lezot Prev ki Jésus Inn Pardonn Pierre

24, 25. (a) Dekrir lanwit ki Pierre inn pase lor Lamer Galilée. (b) Kouma Pierre reazir kan Jésus fer mirak landemin gramatin?

24 Jésus demann so bann zapot pou al Galilée, se lamem ki li pou vinn zwenn zot. Kan zot arive, Pierre desid pou al lapes dan Lamer Galilée. Sertin disip akonpagn li. Li retrouv li lor sa lak kot li finn pas enn bon parti so lavi la. Tann bann bato ki pe grinse, bann ti vag ki pe kraze enn deryer lot, ek santi bann file pwason dan so lame, tousala fer bann bon souvenir remont dan so lespri. Sa swar-la, pandan enn lanwit antie, zot pa’nn gagn mem enn ti pwason.​—Mat. 26:32; Jean 21:1-3.

Pierre sot dan delo ek naze ziska li ariv lor laplaz

25 Gramatin, enn misie lor laplaz kriye sa bann peser-la ek dir zot zet zot file lot kote bato. Se seki zot fer ek kan zot ris zot file, zot may enn kantite pwason. Extraordiner sa, 153 pwason enn sel kout! Pierre kone kisannla sa. Li sot dan delo, li naze ziska li ariv lor laplaz. La, Jésus donn so bann kamarad fidel pwason ki li’nn griye lor labrez. Li koz ar Pierre.​—Jean 21:4-14.

26, 27. (a) Ki posibilite Jésus donn Pierre trwa fwa? (b) Ki prev nou ena ki Jésus finn pardonn Pierre net?

26 Jésus montre tou sa bann pwason ki zot inn gagne la ek li demann Pierre: “Eski to kontan mwa plis ki sa bannla?” Eski Pierre pli kontan so biznes lapes ouswa li pli kontan Jésus? Parey kouma li’nn renie Jésus trwa fwa, asterla, Jésus donn li lokazion trwa fwa pou dir ki li kontan li, devan so bann kamarad. Amezir li fer sa, Jésus explik li kouma li kapav montre sa lamour-la. Li bizin donn priorite so servis sakre kan li nouri, fortifie, ek pran swin bann brebi ouswa bann disip Christ.​—Luc 22:32; Jean 21:15-17.

27 Apre, Jésus donn Pierre lasirans ki li ankor touzour itil pou li ek so Papa. Dan lavenir, anba direksion Christ, Pierre pou zwe enn rol bien inportan dan kongregasion. Se vremem enn gran prev ki Jésus finn pardonn Pierre, pa vre? Nou sir ki sa finn bien tous Pierre ek li’nn tir leson.

28. Kouma Pierre finn viv an-akor avek so nom?

28 Pierre finn akonpli so responsabilite avek fidelite pandan boukou lane. Li’nn fortifie so bann frer parey kouma Jésus ti demann li fer lavey So lamor. Avek boukou bonte ek pasians, li’nn pran swin ek nouri bann disip Christ. Simon finn viv an-akor avek nom ki Jésus ti donn li, setadir Pierre ouswa Ros, kan li’nn vinn enn kikenn ki stab, solid, ek ki finn ena enn bon linflians lor kongregasion. Nou kapav trouv sa bien dan de let ki li’nn ekrir avek boukou lamour ek sa de let-la form parti dan Labib. Sa bann let ki ena boukou valer pou nou la, montre osi ki Pierre zame pa’nn bliye sa leson ki Jésus inn ansegn li lor pardon la.​—Lir 1 Pierre 3:8, 9; 4:8.

29. Kouma nou kapav imit lafwa Pierre ek mizerikord so Met?

29 Me nou? Eski nou osi, toulezour nou demann Jéhovah pardon pou nou bann erer? Eski nou aksepte so pardon? Eski nou krwar ki so pardon ena pouvwar pou pirifie nou? Eski nou osi nou pardonn lezot? Si vremem nou fer sa, nou pou imit lafwa Pierre ek mizerikord so Met.