Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

 SAK A YEMBRE

“Baa yẽ sẽn ki wã, yẽ ket n gomdame”

“Baa yẽ sẽn ki wã, yẽ ket n gomdame”

1. Bõe n da gɩdg a Ãdem ne a zakã rãmb tɩ b pa tõe n kẽ Edɛn zẽedã zĩigẽ, la bõe la a Abɛll da rat n yɩɩda?

A ABƐLL bee tãng sɛɛgẽ ne a piisã, tɩ b gilgd n wãbd yamdã t’a yas n getẽ. Tõe t’a wa n tool n geta yɩɩga, n ne vẽenem sẽn yãgd bilf-bilfu. A ra miime tɩ sʋʋg sẽn tar bug-witim n be be babgo, n wẽnemded n pa yalsdẽ, tɩ ned pa tõe n kẽ Edɛn zẽedã zĩigẽ ye. Yaa be la a roagdbã ra vɩ, la masã, bãmb ne b kambã baa a ye pa tõe n kẽ be ye. Mams-y y yamẽ zĩigã sẽn sobg paalem t’a Abɛll nak n get saasã, tɩ pemsmã zẽkd a zoobdã, t’a tagsd a Naandã yelle. Tõe t’a sokda a meng yell ning sẽn be Wẽnnaam ne nebã sʋkã sã n na n wa saame. A sẽn dat n yɩɩd la rẽ.

2-4. Wãn to la a Abɛll gomd ne tõndo?

2 A Abɛll gomda ne tõndo. Yãmb wʋmda a goamã bɩ? Tõe tɩ y na n yeelame tɩ yaa bũmb sẽn pa tõe. Sɩd me, a Abɛll sẽn yaa yiib-n-soab a Ãdem kambã sʋkã kii hal daar zãra. A lebga tẽng tom hal sẽn kolg yʋʋm 6000. Biiblã yetame tɩ “kũum ka mi bũmb ye.” (Koɛ. 9:5, 10) Sẽn paase, a Abɛll gomd pa be Biiblã pʋg ye. Woto wã, wãn to la a tõe n gom ne tõndo?

3 Wẽnnaam da vẽnega tʋm-tʋmd a Poll t’a gom a Abɛll yell n yeel tɩ “tẽeb yĩnga, baa yẽ sẽn ki wã, yẽ ket n gomdame.” (Karm-y Hebre dãmb 11:4.) Dẽnd d tõe n yeelame tɩ tẽeb ning a sẽn tallã sẽn zãmsd tõnd bũmb wʋsgã, yaa wa a gomda ne tõndo. A Abɛll n yɩ pipi n tall tẽebo. A sẽn maan bũmb ninsã wilgdame t’a tẽebã talla pãnga. Hal baa ne rũndã, a yaa mak-sõngo, tɩ d tõe n dɩk a togs-n-taare. Hakɩka, d sã n modg n dɩk a naoore, n tall a tẽebã buudu, d na n yãame tɩ sɩd yaa wa a gomda ne tõndo.

4 La sẽn mik tɩ Biiblã pa gomd a Abɛll yell wʋsgã, wãn to la d tõe n bãng n dɩk a togs-n-taare, n tall a tẽebã buudu? Rẽ la d sẽn na n yã wã.

 A vɩɩmda “hal dũniyã sɩngr” wakate

5. A Zezi gomd ning sẽn wilg t’a Abɛll vɩɩmda “dũniyã sɩngr” wakatã võor yaa bõe? (Ges-y vẽnegrã sẽn be tẽngrã.)

5 Yaa a Ãdem ne a Hawa naanegã poor bilf la a Abɛll rog-yã. A Zezi gomd a ye n wilg t’a Abɛll sɩd vɩɩmda “dũniyã sɩngr” wakate. (Karm-y Luk 11:50, 51.) Pa tẽn-gãongã la a Zezi sẽn bool tɩ dũniyã ye. A ra gomda ninsaalbã yelle, neb nins sẽn tõe n wa paam fãagrã. A Abɛll n yɩ naas-n-soab n wa dũni, la baasgo, wõnda yẽ la pipi soab Wẽnnaam sẽn get t’a toga ne fãagre. * Sãmbg kae t’a Abɛll tol n tɩ bɩɩme, n pa yã ned sẽn kõ mak-sõng t’a tõe n tũ ye.

6. A Abɛll roagdbã yɩɩ nin-bʋs buudu?

6 Ninsaalbã ra nan pa waooge, la baa ne rẽ, yell sẽn sãamd sũur wʋsg n maane. A Ãdem ne a Hawa sẽn yaa a Abɛll roagdbã ra yaa neeba, n tar keelem sõma. B tiig n lebga nimbãan-neba, la bãmb n bao. Ra yaa neb sẽn zems zãnga, n da paam n tõe n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa. La b kɩɩsa a Zeova, t’a rig-b n yiis zẽedã zĩigẽ. B sẽn lʋɩɩs b mensã raab taoore, n pʋd n pa bao b kambã vɩɩm na yɩ neerã, kɩtame tɩ b pa le yaa neb sẽn zems zãnga, n pa le tõe n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa me ye.—Sɩng. 2:15–3:24.

7, 8. A Hawa sẽn wa n dog a Kayẽ wã, bõe la a yeel-yã, la tõe tɩ bõe n da be a yamẽ?

7 A Ãdem ne a Hawa sẽn yi zẽedã zĩigẽ wã, b vɩɩmã lebga  toogo. La b sẽn wa n dog a Kayẽ sẽn yaa b pipi biigã, a Hawa yeela woto: “Mam doga rao ne Zu-soabã sõngre.” Tõe t’a tẽega a Zeova sẽn da yeel zẽedã zĩigẽ tɩ pag “yageng” bɩ a “biig” * n na n wa sãam Sʋɩtãanã sẽn belg yẽ ne a sɩdã n kẽes yell pʋgẽ wã. (Sɩng. 3:15; 4:1) Rẽ yĩnga a Hawa ra tagsdame tɩ yaa yẽ la pagã, la tɩ yaa a Kayẽ la “biigã” bɩ?

8 A sã n tagsa woto me, a tudga wʋsgo. Sẽn paase, sã n mik tɩ yẽ ne a Ãdem kɩtame t’a Kayẽ me ra tagsd woto, yaa vẽeneg t’a na n maneg n wuka a meng n paase. A Hawa le wa n doga bi-ribla, la Biiblã pa wilg t’a yeela bũmb sẽn wõnd a sẽn yeel a Kayẽ rogmã poorã ye. B pʋda bi-kãng yʋʋr t’a Abɛll. Tõe t’a yʋʋrã võor yaa “pemsem” wall bũmb “sẽn yaa faoogo.” (Sɩng. 4:2) Rẽ yĩnga yaa b sẽn da pa nand-a n ta a Kayẽ, n pa tagsd t’a na n wa tõog n maana bõn-tɩrg yĩng bɩ? D pa mi ye.

9. Sagl-bʋg la roagdbã tõe n paam a Ãdem ne a Hawa sẽn maanã pʋgẽ?

9 Roagdbã tõe n paama saglg d yaab a Ãdem ne a Hawa sẽn maanã pʋgẽ. Ne yãmb no-goamã la y tʋʋm-tʋmdɩ wã, y pirsda y kambã tɩ b na n wa lebg zẽk-m-meng rãmba, mag-bɛd rãmba, la neb sẽn baood b mens nafr bal bɩ? Bɩ y sõngd-b-la sẽn na yɩl tɩ b nong Wẽnnaam a Zeova la b bao a zoodo? Bʋko, d yaab a Ãdem ne a Hawa pa sõng-b kambã wa sẽn da segdã ye. La b kambã ne b yagensã ra ket n tõe n paamame tɩ b beoog daarã yɩ neere.

A Abɛll maana wãn n tall tẽebo?

10, 11. A Kayẽ ne a Abɛll ra tʋmda bõe tʋʋma, la bõe me la a Abɛll maan tɩ tar yõod n yɩɩda?

10 A Ãdem kamb a yiibã sẽn wa n bɩtẽ wã, wõnda a wilg-b-la tʋʋm b sẽn tõe n tʋm n ges zakã rãmb yelle. A Kayẽ wa n lebga ka-koaada, t’a Abɛll gʋʋnd rũmsi.

11 La bũmb sẽn tar yõod wʋsg n yɩɩd la a Abɛll maan-yã. Bilf-bilfu, a wa n lebga ned tẽeb sẽn tar pãnga. Tʋm-tʋmd a Poll meng goma a tẽebã yell kaoosg zugẽ. Tags-y n ges-y! A Abɛll pa tol n yã ned sẽn kõt mak-sõng ye. La a maana bõe n tõog n tall tẽeb hakɩk ne Wẽnnaam a Zeova? D gom bũmb a tãab yelle, sẽn wõnd sõng-a lame.

12 A Zeova sẽn naan bũmb ninsã: Yaa sɩd t’a Zeova ra yeelame tɩ kãab-wẽng bee tẽngã zugu, tɩ rẽ kɩt tɩ mood la gõos yi, tɩ koodã pa le sakd sõma ye. La ne rẽ fãa, a Abɛll dãmb ra  paamda tẽngã bõn-koaadl biis hal tɩ sekd-ba. Sẽn paase, kãab-wẽng ra pa be liuuli wã, zĩmã la rũms a taabã zugu, bɩ tãensã, kʋɩlsã, mogrã, sa-gãongã, sawatã, wĩntoogã, kiuugã la ãdsã zug ye. A Abɛll sẽn gesẽ fãa, a yãta kaset sẽn wilgd vẽeneg tɩ Wẽnnaam ning sẽn naan-a bũmb fãa wã tara nonglem wʋsgo, n yaa yam-kãseng soab la maan-neer soaba. (Karm-y Rom dãmb 1:20.) Yaa vẽeneg t’a sã n da bʋgsd rẽ fãa zugu, a tẽebã pãng paasdame.

Bũmb nins a Zeova sẽn naanã sõnga a Abɛll t’a tall tẽeb ne Naandã sẽn yaa nonglem soabã

12, 13. Bõe yĩng tɩ d yetẽ tɩ tõe t’a Zeova sẽn naan bũmb ninsã sõnga a Abɛll t’a tẽebã paase?

13 Sãmbg kae t’a Abɛll ra nong n tagsda a Zeova yell ye. Tags-y n ges-y a sẽn kɩɩmd a piisã. Pe-kɩɩm kẽnda wʋsgo. Sẽn na yɩl n paam yam-maas zĩiga, koom sẽn beẽ, la zĩig piisã sẽn tõe n paam n vʋʋs sõma, a ra tallda piisã n dʋʋd tãense, n sigd londẽ la a pasgd kʋɩlse. Wẽnnaam sẽn naan bũmb ninsã fãa sʋka, wõnda piisã n pa tõe n bãng n ges b mens yell n yɩɩda, tɩ yaa wa b naan-b lame tɩ yaa tɩlae tɩ ninsaal gũ-b la a kogl-ba. Tõeeme t’a Abɛll me tagsame tɩ yaa tɩlae tɩ yẽ paam tɩ Wẽnnaam sẽn tar yam-kãseng la pãng wʋsg n yɩɩd ninsaalã wilgd-a sore, n kogend-a la a get a yell sõma. La yaa vẽeneg tɩ naoor wʋsgo, a ra kota bũmb a woto a pʋʋsg pʋgẽ, tɩ rẽ paasd a tẽebã pãnga.

14, 15. A Zeova sẽn da pĩnd n togs bũmb ninsã kɩtame t’a Abɛll ra tõe n bʋgs n bãng bõe?

14 A Zeova sẽn da pĩnd n yeelã: A Ãdem ne a Hawa togsa b kambã yell ning sẽn zĩnd Edɛn zẽedã zĩigẽ tɩ Wẽnnaam rig-b n yiisã. Dẽnd bũmb nins zug a Abɛll sẽn da tõe n bʋgsã waoogame.

15 A Zeova ra yeelame tɩ kãab-wẽng na n zĩnda tẽn-gãongã zugu. A Abɛll sɩd ra nee gõose, tɩ wilgdẽ t’a Zeova gom-kãng pidsame. A Zeova leb n yeelame t’a Hawa na n yãa toog wʋsg a tʋdb la a rogem sasa. A Abɛll yaopã rogmẽ, a yãame tɩ sɩd yaa woto kɛpɩ. A Zeova reng n wilgame me t’a Hawa sẽn na n tʋlg t’a sɩdã get a yell la a nong-a to-to wã na n looga nugu, la t’a Ãdem na n soog-a lame. A Abɛll ra nee rẽ vẽenega. Yel-kãensã fãa pʋgẽ, a yãame t’a Zeova gomd pa vaand ye. Dẽnd a Abɛll ra tara bʋʋm n na n kɩs sɩd tɩ yageng n na n sɩd wa kɩt tɩ yell ning  sẽn sɩng Edɛnnã paam welgr wa Wẽnnaam sẽn da yeelã.—Sɩng. 3:15-19.

16, 17. Tõe tɩ seribẽ rãmbã sẽn maanã sõnga a Abɛll t’a bãng bõe?

16 A Zeova tʋm-tʋmdba: Yaa sɩd t’a Abɛll pa yã ned sẽn kõ-a mak-sõng ye. La a Zeova bõn-naands a taab sẽn tar yam n da be tẽngã zug sasa kãnga. A Zeova sẽn wa n dig a Ãdem ne a Hawa n yiis Edɛn zẽedã zĩigẽ wã, a maana bũmb sẽn na yɩl tɩ bãmb wall b kambã pa le tõe n kẽ be ye. A kɩtame tɩ malɛgs b sẽn boond tɩ seribẽ rãmb sẽn tʋmd tʋʋmd sẽn tar yõod wʋsg saasẽ wa gũ zẽedã zĩig noore, la a kɩt tɩ sʋʋg sẽn tar bug-witim be be n yilimd n pa yalsdẽ ye.—Karm-y Sɩngr 3:24.

17 Mams-y n ges-y a Abɛll sẽn wa n yaa biiga, n mi n yã seribẽ kãensã sẽn yasã. B ra tedgame n lebg wa ninsaalba, t’a Abɛll ne vẽeneg tɩ b tara pãng wʋsgo. “Sʋʋgã” me sẽn da wit bugum la a yilimd n pa yalsdẽ wã seka rabeem. A Abɛll sẽn wa n bɩtẽ wã, a zɩ n yã baa daar a ye tɩ seribẽ rãmbã yam yii ne b tʋʋmdã tɩ b bas n loog ye. Yʋʋm wʋsg loogr poore, malɛg-kãensã sẽn tar pãng la yam wʋsgã ra ket n yasa b zĩigẽ wã wĩndg la yʋngo. Woto sõnga a Abɛll t’a bãng tɩ Wẽnnaam a Zeova tara tʋm-tʋmdb sẽn sakd-a wakat fãa n pa basdẽ ye. Seribẽ kãensã wẽn-sakrã yaa bũmb a Abɛll sẽn da pa ne a zakã rãmb nengẽ. Sãmbg kae tɩ malɛg-kãensã mak-sõngã paasa a tẽebã pãnga.

A Abɛll vɩɩmã tõre, a yãame tɩ seribẽ rãmbã yaa a Zeova tʋm-tʋmdb sẽn sakd-a wakat fãa

18. Bõe n tõe n sõng-d tɩ d paam tẽeb sẽn tar pãng rũndã-rũndã?

18 A Abɛll sã n da bʋgsd a Zeova sẽn naan bũmb ninsã zug n bãngd a sẽn yaa a soabã, la a bʋgsd a sẽn pĩnd n togsã la a malɛgsã  mak-sõngã me zugu, a ra neeme t’a tẽebã pãng paasdame. Dẽnd yaa vẽeneg t’a Abɛll mak-sõngã zãmsda tõnd bũmb wʋsgo, tɩ sɩd yaa wa yẽ mengã gomda ne tõndo. Rẽ tõe n kenga kom-bɩɩsã raood n yɩɩda, tɩ b bãng tɩ b tõe n talla tẽeb sẽn tar pãnga, baa b sẽn vɩ ne neb ninsã pa kõt mak-sõngo. Bũmb nins a Zeova sẽn naanã, a Gomdã a sẽn kõ-dã, n paas neb toor-toor mak-sõng d sẽn tarã fãa yaa bũmb sẽn tõe n sõng tõnd rũndã-rũndã tɩ d paam tẽeb sẽn tar pãnga.

Bũmb ning sẽn kɩt t’a Abɛll maoongã ta a Zeova yam

19. Bõe la a Abɛll wa n bãnge?

19 A Abɛll tẽebã pãng sẽn tar paasgã, a wa n dat n wilga rẽ ne a tʋʋmã. La bõe la ninsaal tõe n maan n kõ ãndũniyã fãa Naandã? Yaa vẽeneg tɩ Wẽnnaam pa baood ninsaalb sõngr wall b kũun ye. La a Abɛll wa n bãngame t’a sã n kõ a Ba a Zeova bũmb ning a sẽn tar tɩ yaa sõma n yɩɩdã, sã n yaa ne yam-sõngo, na n nooga a sũuri. Sɩd me, woto nooma a Zeova.

A Abɛll maoongã yɩɩ ne tẽebo, a Kayẽ nengẽ pa yɩ ne tẽeb ye

20, 21. Bõe la a Kayẽ ne a Abɛll kõ a Zeova, la bõe la a Zeova maan-yã?

20 A Abɛll yãka yam n na n kõ a Zeova a piis kẽere. A gesa a rũm-dẽemsã sʋk n yãk piis sẽn yaa sõma n yɩɩdã n kʋ, n yãk b nem-sõma wã n maan maoongo. A Kayẽ me sẽn da baood Wẽnnaam barkã, a yãka a koodã kẽer n na n maan maoongo. La pa yɩ ne yam-sõng wa a Abɛll ye. B maoongã sasa la rẽ lebg vẽenega.

21 Tõe t’a Ãdem kamb a yiibã maana tẽn-kug n yõog b maandã. Tõeeme me tɩ seribẽ rãmbã a Zeova sẽn da tʋm tẽngã zug wakat kãngã ra neeme. A Zeova yãa b sẽn maan bũmb ningã. Kibarã yeta woto: “Zu-soabã reega a Abɛll ne a kũunã.” (Sɩng. 4:4) Biiblã pa togs a Zeova sẽn maan bũmb ning n wilg tɩ kũunã taa a yam ye. Bõe yĩng tɩ yaa a Abɛll maoongã la a Zeova reeg-yã?

22, 23. Bõe yĩng t’a Abɛll maoongã ta a Zeova yam?

22 Yaa a Abɛll sẽn kõ bũmb ningã n kɩt t’a Zeova reeg a maoongã bɩ? Yaa sɩd t’a Abɛll nengẽ wã yɩɩ bõn-vɩɩga, t’a kodg-a, n daag a zɩɩmã sẽn yaa a vɩɩmã. La rẽ yĩnga, a ra miime t’a Zeova na n pẽga a sẽn maanã bɩ? Yʋʋm kobs loogr poore, Wẽnnaam kõo noor tɩ b maand maoong ne pe-bil sẽn ka tar zanga, tɩ ra makd yẽ mengã sẽn na n sak t’a Biigã b sẽn boond tɩ “Wẽnnaam Pe-bilã” sẽn ka tar yel-wẽndã zɩɩm raag tɩ yɩ maoongã. (Zã 1:29; Yik. 12:5-7) La yaa vẽeneg t’a Abɛll ra pa mi woto fãa ye.

23 D sẽn mi bal yaa t’a Abɛll kõo a sẽn da tar tɩ yaa sõma n yɩɩdã. A Zeova sũur yɩɩ noog ne a Abɛll mengã, pa ne a maoongã bal ye. A Abɛll maana maoongã a sẽn nong a Zeova la a tar tẽeb hakɩkã yĩnga.

24. a) Bõe yĩng tɩ d tõe n yeel tɩ pa a Kayẽ sẽn kõ bũmb ningã la yellã? b) Bõe la neb wʋsg maand rũndã-rũndã tɩ wõnd a Kayẽ?

 24 La a Kayẽ nengẽ wã yẽ? A Zeova “ka reeg a Kayẽ ne a kũunã ye.” (Sɩng. 4:5) Pa a sẽn kõ bũmb ningã la yellã ye. Bala kaoosg zugẽ, Wẽnnaam tõogã ra wilgame tɩ b tõe n maana maoong ne koodo. (Maan. 6:14, 15) La Biiblã yeelame t’a Kayẽ “mengã tʋʋm yaa wẽnse.” (Karm-y 1 Zã 3:12.) Baa ne rũndã, neb wʋsg n tagsd wa a Kayẽ tɩ f sã n maand bũmb sẽn wilgd bal tɩ f tũuda Wẽnnaam, sekame. La pa yã n kaoos la a Kayẽ tʋʋmã wilg t’a pa tar tẽeb hakɩka, la t’a pa nong a Zeova ye.

25, 26. A Zeova keooga a Kayẽ tɩ bõe, la a manesem yɩɩ wãna?

25 A Kayẽ sẽn bãng t’a Zeova pa reeg a maoongã, a baoome n na n dɩk yam a Abɛll manesmã pʋgẽ bɩ? Ayo. A sũurã pʋd n puuga wʋsg ne a yaoã. A Zeova bãnga sẽn da be a sũurẽ wã, t’a maag a yĩng n na n sagl-a. A keooga a Kayẽ t’a manesmã tõe n kɩtame t’a maan yel-wẽn-kãsenga, la a yeel-a tɩ yaa a sã n tek yam la a na n tõog n ‘zẽk a nenga.’—Sɩng. 4:6, 7.

26 La a Kayẽ pa reeg ye. A boola a yaoã sẽn kɩs-a sɩdã t’a wa tɩ b kẽng weoogo. La a yika zabr ne a Abɛll weoogẽ wã, n kʋ-a. (Sɩng. 4:8) Dẽnd d tõe n yeelame t’a Abɛll n yɩ pipi ned b sẽn kʋ tũudum yĩnga. La a Zeova pa yĩm a yell ye.

27. a) Bõe yĩng tɩ d tõe n kɩs sɩd t’a Abɛll na n vʋʋgame? b) Bõe la d tõe n maan n wa paam n yã a Abɛlle?

27 B yeelame t’a Abɛll zɩɩmã ra kelemdame n boond a Zeova, sẽn dat n wilg bal t’a Zeova na n doka a Abɛll sũuri, n kao bʋʋdã tɩrga. Wẽnnaam sɩd kaoo bʋʋdã tɩrga, n sɩbg nin-wẽng a Kayẽ, a sẽn kʋ a yaoã yĩnga. (Sɩng. 4:9-12) La sẽn tar yõod n yɩɩda, a Abɛll kibarã zãmsda tõnd bũmb wʋsgo, tɩ yaa wa a gomda ne tõndo. A Abɛll yõorã yɩɩ koɛɛga, d sã n mak ne a wakatẽ nebã. Tõe tɩ zemsa yʋʋm koabg bala. Baasgo, a sẽn vɩɩmd to-to wã taa a Zeova yam. A sẽn wa n na n ki wã t’a miime t’a saasẽ Ba a Zeova nong-a lame, la t’a sũur nooma ne-a. (Heb. 11:4) Dẽnd d tõe n kɩsa sɩd t’a Zeova tẽra a Abɛll yelle, la t’a na n vʋʋg-a lame t’a vɩɩmd arzãnã pʋgẽ, tẽngã zugu. (Zã 5:28, 29) Yãmb na n zĩnda be n paam n yã-a bɩ? Tõeeme, la yaa y sã n kelgd-a, rat n yeel tɩ n dɩk a togs-n-taare, n tall a tẽebã buudu.

^ sull 5 A Zezi sẽn yeel tɩ “dũniyã sɩngrã,” yaa gomd sẽn tõe n kɩt tɩ d tags rogem yelle. Dẽnd yaa a Ãdem ne a Hawa sẽn wa n sɩng rogmã. Sã n yaa rẽ, bõe yĩng t’a Zezi gomdã wilgd tɩ sɩnga ne a Abɛll tɩ yaool n yaa a Kayẽ la pipi biiga? A Kayẽ sẽn yãk yam ninsã ne a tʋʋm-tʋmdɩ wã wilga vẽeneg t’a kɩɩsa Wẽnnaam a Zeova ne pʋ-toogo. Wa a roagdbã, wõnda yẽ me pa na n paam tɩ Wẽnnaam vʋʋg-a, la a paam me t’a kõ-a a yel-wẽnã sugr ye.

^ sull 7 Hebre gom-bil ning b sẽn lebg Sɩngr 3:15 pʋgẽ tɩ “yagengã” rat n yeelame me tɩ “biiga.”