Skip to content

Bann madanm dan Labib​—Ki nou kapab aprann avek zot?

Bann madanm dan Labib​—Ki nou kapab aprann avek zot?

Sa ki Labib i dir

 Dan Labib nou kapab lir lo lavi bokou madanm. Zot fason viv i kapab ansenny nou bann bon leson. (Romen 15:4; 2 Timote 3:16, 17) Sa lartik i dekri an bref zis serten madanm ki Labib i mansyonnen. Bokou parmi zot i bann bon legzanp pour imite. Lezot i bann legzanp ki nou pa anvi imite.​—1 Korentyen 10:11; Ebre 6:12.

  Abigail

 Lekel Abigail? I ti madanm Nabal, en zonm ris ki ti brit. Me Abigail li, i ti annan bon zizman ek limilite. I ti en zoli madanm ki ti osi annan bann zoli kalite ki ti fer Zeova plezir.​—1 Samyel 25:3.

 Ki i ti fer? Abigail ti azir avek lasazes ek bon zizman pour evit en gro maler. Li ek Nabal ti reste dan en rezyon kot David, fitir lerwa Izrael, ti pe viv an kasyet. Pandan ki David ek son bann zonm ti laba, zot ti protez bann mouton Nabal kont voler. Me ler David ti anvoy son bann mesaze demann Nabal en pe manze, avek larogans Nabal ti refize. David ti vreman ankoler! Alor li ek son bann zonm ti ale pour al touy Nabal ek tou bann zonm dan son lakour.​—1 Samyel 25:10-12, 22.

 Abigail ti azir vit ler i ti tande ki son msye ti’n fer. I ti donn son bann serviter en pe manze pour anmenn kot David ek son bann zonm. Apre i ti swiv zot e al sipliy David pour pran pitye pour zot. (1 Samyel 25:14-19, 24-31) Ler David ti vwar kado Abigail, obzerv son limilite e antann son konsey saz, i ti realize ki Bondye ti pe servi li pour anpes en trazedi arive. (1 Samyel 25:32, 33) En pe letan apre, Nabal ti mor e Abigail ti vin madanm David.​—1 Samyel 25:37-41.

 Ki nou kapab aprann avek Abigail? Menm si Abigail ti zoli e ris, i ti annan en pwennvi balanse lo son lekor. Pour gard lape, i ti pare pour demann leskiz pour en keksoz ki pa ti son lafot. I ti fer fas avek en sityasyon difisil dan en fason kalm, avek bon zizman, kouraz ek lentelizans.

  Debora

 Lekel Debora? I ti en profet ki Bondye Izrael, Zeova, ti servi pour fer son pep konn son lavolonte. Bondye ti osi servi li pour ede rezourd bann problenm parmi bann Izraelit.​—Ziz 4:4, 5.

 Ki i ti fer? Debora ti demontre kouraz e siport bann adorater Bondye. Anba direksyon Bondye, i ti demann Barak pour diriz en larme Izraelit e al lager kont bann Kananeen ki ti pe maltret zot. (Ziz 4:6, 7) Ler Barak ti demann Debora pour al avek li, i pa ti les lafreyer domin li me i ti pare pour ale.​—Ziz 4:8, 9.

 Apre ki Bondye ti donn bann Izraelit en gran laviktwar, Debora ti konpoz omwen en bout sa sanson ki li ek Barak ti sante pour rakont sa levennman. Dan sa sanson, i ti mansyonn rol ki Zael, en lot madanm kouraze ti zwe pour defet bann Kananeen.​—Ziz, sapit 5.

 Ki nou kapab aprann avek Debora? Debora ti fer bokou sakrifis e i ti kouraze. I ti ankouraz lezot pour fer sa ki byen dan lizye Bondye. Kan zot ti fer sa, i ti toultan felisit zot pour sa ki zot in fer.

  Dalila

 Lekel Dalila? I ti sa madanm ki Sanmson, en ziz Izraelit, ti tonm anmoure avek.​—Ziz 16:4, 5.

 Ki i ti fer? I ti aksepte larzan avek bann zofisye Filisten pour trai Sanmson, ki Bondye ti’n servi pour delivre bann Izraelit dan lanmen bann Filisten. Bann Filisten pa ti kapab tyonbo Sanmson akoz i ti annan en lafors fizik mirakile. (Ziz 13:5) Alor zot bann zofisye ti rod led avek Dalila.

 Bann Filisten ti donn Dalila gous pour rode ki mannyer Sanmson i ganny son lafors. Dalila ti aksepte sa larzan e apre plizyer lesey, finalman i ti reisi dekouver sekre Sanmson. (Ziz 16:15-17) Apre i ti devwal sa sekre avek bann Filisten, ki ti atrap Sanmson e anprizonn li.​—Ziz 16:18-21.

 Ki nou kapab aprann avek Dalila? Nou pa anvi imit legzanp Dalila. Son vorasite ti fer li mazin zis son lekor, i ti trai e vin enfidel avek en serviter Zeova.

  Ester

 Lekel Ester? I ti en madanm Zwif ki lerwa Pers, Asweris, ti swazir pour vin larenn.

 Ki i ti fer? Larenn Ester ti servi son pouvwar pour anpes en zenosid kont son pep. I ti dekouver ki en lord ofisyel ti’n sorti ki donn en zour spesifik kot tou bann Zwif ki ti pe reste dan Lanpir Pers ti pou ganny touye. En zonm apele Amann, ki ti premye minis, ti par deryer sa move konplo. (Ester 3:13-15; 4:1, 5) Avek led son kouzen ki ti pli vye ki li, Mordekay, Ester ti riske son lavi kan i ti al devwal sa konplo avek son msye, Lerwa Asweris. (Ester 4:10-16; 7:1-10) Apre sa, Asweris ti les Ester ek Mordekay fer sorti en lot lord ki ti donn bann Zwif drwa defann zot lekor. Bann Zwif ti defet zot bann lennmi konpletman.​—Ester 8:5-11; 9:16, 17.

 Ki nou kapab aprann avek Esther? Larenn Ester i en bon legzanp lo konman pour demontre kouraz, limilite ek modesti. (Psonm 31:24; Filipyen 2:3) Son labote ek son pozisyon konman larenn pa ti anpes li rod konsey ek led. Ler i ti koz avek son msye avek bokou kouraz, i ti montre bon zizman ek respe. Deplis, pandan en letan kot lavi bann Zwif ti an danze, i ti demontre kouraz par fer konnen ki i ti en Zwif.

  Ev

 Lekel Ev? I premye madanm ki ti egziste e osi sa premye madanm ki ganny mansyonnen dan Labib.

 Ki i ti fer? Ev ti dezobei en komannman kler ki Bondye ti’n donnen. Parey son msye, Adan, Ev ti ganny kree konman en imen parfe avek liberte pour swazir e abilite pour devlop bann kalite parey Bondye, tel ki lanmour ek lasazes. (Zenez 1:27) Ev ti konnen ki Bondye ti’n dir Adan si zot manz fri dan en serten pye zot pou mor. Par kont, Ev ti ganny anbete pour krwar ki i pa ti pou mor. Satan ti fer li krwar ki i ti pou annan en pli bon lavi si i dezobei Bondye. Alor i ti manz sa fri e pli tar i ti persyad son msye pour fer parey.​—Zenez 3:1-6; 1 Timote 2:14.

 Ki nou kapab aprann avek Ev? Legzanp Ev i montre akoz i danzere pour kontinyen mazin lo bann move dezir. Menm si Bondye ti’n donn en lord kler, i ti devlop en profon dezir pour pran sa ki pa ti pour li.​—Zenez 3:6; 1 Zan 2:16.

  Ana

 Lekel Ana? I ti madanm Elkana e manman Samyel, ki ti vin en profet enportan dan ansyen Izrael.​—1 Samyel 1:1, 2, 4-7.

 Ki i ti fer? Ler Ana ti napa zanfan, i ti tourn ver Bondye pour ganny rekonfor. Msye Ana ti annan de madanm. Son lot madanm, Penina, ti annan zanfan, me Ana pa ti kapab fer zanfan pour en bon pe letan apre ki i ti’n marye. Penina ti sifok li zanmen fini, me Ana ti priy Bondye pour ganny rekonfor. I ti fer en ve avek Bondye e dir si Bondye i fer li ganny en garson i ti pou donn li sa zanfan par fer li servi kot tabernak, en latant ki zot ti transporte ki bann Izraelit ti servi pour ladorasyon.​—1 Samyel 1:11.

 Bondye ti reponn lapriyer Ana e i ti donn nesans Samyel. Ana ti gard son promes e anmenn Samyel servi kot tabernak ler i ti ankor en pti garson. (1 Samyel 1:27, 28) Tou le zan, i ti koud en lenz san lanmans pour li e anmenn kot li. Avek letan, Bondye ti beni Ana e donn li ankor senk zanfan, trwa garson ek de fiy.​—1 Samyel 2:18-21.

 Ki nou kapab aprann avek Ana? Bann lapriyer senser ki Ana ti fer ti ed li andir son bann leprev. Son lapriyer ranpli avek lapresyasyon ki ganny rikorde dan 1 Samyel 2:1-10 i montre profonder son lafwa dan Bondye.

  Zael

 Lekel Zael? I ti madanm Eber, en zonm ki pa ti en Izraelit. Zael ti demontre kouraz e siport pep Bondye.

 Ki i ti fer? Zael ti azir vit ler Sisera, sef larme bann Kananeen, ti vin dan son kan. Sisera ti’n perdi lager kont Izrael e aprezan i ti pe rod en landrwa kasyet pour repoze. Zael ti envit li dan son latant. Ler Sisera ti pe dormi, Zael ti touy li.​—Ziz 4:17-21.

 Sa ki Zael ti fer ti akonpli sa ki Debora ti’n profetize: “[Zeova] in livre Sisera dan lanmen en fanm.” (Ziz 4:9) Zael ti ganny felisite pour sa ki i ti’n fer e i ti ganny apele sa enn ki “pli ganny beni parmi bann madanm.”​—Ziz 5:24, NWT.

 Ki nou kapab aprann avek Zael? Zael ti pran linisyativ e azir avek kouraz. Son leksperyans i montre ki Bondye i kapab diriz bann levennman pour akonpli profesi.

  Zezabel

 Lekel Zezabel? I ti madanm en lerwa Izraelit, Aab. I pa ti en Izraelit e i pa ti ador Zeova. O kontrer, i ti ador Baal, bondye bann Kananeen.

 Ki i ti fer? Larenn Zezabel ti annan leker dir, i otoriter e vyolan. I ti promot ladorasyon Baal ek imoralite seksyel ki ti form parti ladorasyon Baal. An menm tan, i ti esey anpese ki dimoun i ador sa vre Bondye, Zeova.​—1 Lerwa 18:4, 13; 19:1-3.

 Pour ganny sa ki i ti oule, Zezabel ti koz manti e touy dimoun. (1 Lerwa 21:8-16) Parey Bondye ti predir, i ti mor dan en fason vyolan e i pa ti ganny antere.​—1 Lerwa 21:23; 2 Lerwa 9:10, 32-37.

 Ki nou kapab aprann avek Zezabel? Nou pa anvi imit legzanp Zezabel. I ti sitan imoral e pare pour fer nenport kwa pour ganny sa ki i anvi ki son non i ganny servi pour dekrir en madanm ki napa okenn laont pour sa ki i fer mal, ki imoral, ki napa en sou respe pour lotorite e ki pa onte pour fer sa ki mal.

  Lea

 Lekel Lea? I ti premye madanm Zakob. Son pti ser, Rasel, ti lot madanm Zakob.​—Zenez 29:20-29.

 Ki i ti fer? Lea ti ganny sis garson pour Zakob. (Rit 4:11) Zakob ti’n fer laranzman pour marye avek Rasel, pa Lea. Me papa se de fiy, Labann, ti aranze pour Lea pran plas Rasel. Ler Zakob ti realize ki zot ti’n trik li e fer li marye avek Lea, i ti al demann Labann en leksplikasyon. Labann ti dir ki dapre koutim premye fiy i devret marye avan sa ki pli zenn. En semenn pli tar, Zakob ti marye avek Rasel.​—Zenez 29:26-28.

 Zakob ti kontan Rasel plis ki Lea. (Zenez 29:30) Sa ti fer Lea zalou e fer konpetisyon avek son ser pour ganny lafeksyon Zakob. Bondye ti pran santiman Lea an konsiderasyon e beni li avek set zanfan, sis garson ek en fiy.​—Zenez 29:31.

 Ki nou kapab aprann avek Lea? Lea ti depan lo Bondye dan lapriyer e menm si son sityasyon fanmir ti difisil, i ti realize ki Bondye pe ed li. (Zenez 29:32-35; 30:20) Sa resi lo lavi Lea i montre dan en fason realistik ki poligami pa marse, menm si pour en pe letan Bondye ti toler sa laranzman. Standar ki Bondye i aprouve pour maryaz, se ki en msye oubyen en madanm i annan zis en konzwen.​—Matye 19:4-6.

  Mart

 Lekel Mart? I ti ser Lazar ek Mari, zot tou le trwa zot ti reste pros avek Zerizalenm dan vilaz Betani.

 Ki i ti fer? Mart ti en zanmi pros Zezi. Zezi ti “kontan Mart, son ser ek Lazar.” (Zan 11:5) Mart ti en madanm ki ti kontan resevwar lezot kot li. En zour ler Zezi ti pe vizit zot, Mari ti swazir pour ekout Zezi, tandis ki Mart li i ti pe fer bann tripo lakour. Mart ti konplent avek Zezi ki Mari pa ti pe ed li. Zezi ti zantiman koriz pwennvi Mart.​—Lik 10:38-42.

 Ler Lazar ti tonm malad, Mart ek son ser ti anvoy sers Zezi akoz zot ti asire ki i ti kapab geri zot frer. (Zan 11:3, 21) Me Lazar ti mor. Sa konversasyon ki Mart ti fer avek Zezi ti montre ki i ti annan konfyans dan promes rezireksyon e dan abilite Zezi pour redonn lavi son frer.​—Zan 11:20-27.

 Ki nou kapab aprann avek Mart? Mart ti travay dir pour ofer lospitalite avek lezot. I ti pare pour aksepte konsey. I ti koz ouvertman lo son bann santiman ek son lafwa.

  •  Pour aprann plis lo Mart, vwar sa lartik “Mon krwar.”

  Mari (manman Zezi)

 Lekel Mari? I ti en zenn madanm Zwif, i ti ankor vyerz ler i ti donn nesans Zezi akoz ki i ti konsevwar garson Bondye dan en fason mirakile.

 Ki i ti fer? Mari ti fer lavolonte Bondye avek bokou limilite. I ti’n fiyanse avek Zozef ler en lanz ti aparet avek li e anons li ki i pou ansent e donn nesans sa Mesi ki lontan dimoun ti pe espere. (Lik 1:26-33) I ti volonterman aksepte sa rol. Apre ki Zezi ti ne, Mari ek Zozef ti ganny kat garson e omwen de fiy ansanm. Alor Mari pa ti reste en vyerz. (Matye 13:55, 56) Menm si Mari ti ganny en privilez spesyal, i pa ti zanmen oule ki lezot tret li dan en fason spesyal, ki swa pandan minister Zezi oubyen konman en manm kongregasyon bann premye Kretyen.

 Ki nou kapab aprann avek Mari? Mari ti en madanm fidel ki ti pare pour aksepte en responsabilite serye. I ti annan en tre bon konnesans lo Lekritir. I paret ki Mari ti sit Lekritir apepre 20 fwa ler i ti dir sa bann parol ki’n ganny rikorde dan Lik 1:46-55.

  Mari (ser Mart ek Lazar)

 Lekel Mari? Mari ti zanmi pros Zezi, ansanm avek son frer Lazar ek son ser Mart.

 Ki i ti fer? Plizyer fwa Mari ti montre en gran lapresyasyon pour Zezi konman garson Bondye. I ti eksprim lafwa ki Zezi ti pou kapab anpes son frer Lazar mor e i ti la ler Zezi ti resisit Lazar. Son ser Mart ti kritik li ler i ti swazir pour ekout Zezi olye ed li avek bann louvraz lakour. Me Zezi ti felisit Mari akoz i ti’n met keksoz spirityel premye.​—Lik 10:38-42.

 En fwa, Mari ti azir avek bokou zenerozite anver Zezi ler i ti vid en boutey “delwil parfimen byen ser” lo latet ek lipye Zezi. (Matye 26:6, 7) Lezot dimoun ki ti la ti dir ki Mari ti pe fer gaspiyaz. Me Zezi ti defann li an dizan: “Nenport ki kote dan lemonn kot sa bon nouvel [lo Rwayonm Bondye] i ganny anonse, sa ki sa madanm in fer pou ganny rakonte an son memwar.”​—Matye 24:14; 26:8-13.

 Ki nou kapab aprann avek Mari? Mari ti devlop en gran lafwa. I ti met ladorasyon Bondye avan lezot keksoz dan lavi toulezour. Avek limilite, i ti onor Zezi, menm si sa ti kout li bokou finansyerman.

  Mari Magdalenn

 Lekel Mari Magdalenn? I ti en disip fidel Zezi.

 Ki i ti fer? Mari Magdalenn ti enn parmi bann madanm ki ti mars avek Zezi ek son bann disip. I ti zenerezman servi son prop larzan pour pran swen avek zot. (Lik 8:1-3) I ti swiv Zezi ziska lafen son minister e i ti reste lanmenm o bor li kan i ti ganny egzekite. I ti ganny sa privilez pour parmi bann premye pour vwar Zezi apre ki i ti resisite.​—Zan 20:11-18.

 Ki nou kapab aprann avek Mari? Mari Magdalenn ti siport Zezi avek zenerozite e i ti reste en disip devoue.

  Miryam

 Lekel Miryam? I ti ser Moiz ek Aaron. I ti sa premye madanm dan Labib ki ganny apele en profet.

 Ki i ti fer? Konman en profet, i ti annan sa rol pour pas mesaz Bondye. I ti annan en pozisyon enportan dan Izrael e i ti sant en sanson laviktwar ansanm avek bann zonm apre ki Bondye ti’n detri larme Ezipsyen dan Lanmer Rouz.​—Egzod 15:1, 20, 21.

 En pe letan apre, Miryam ek Aaron ti kritik Moiz. I evidan ki zalouzi ek lorgey ki ti pous zot pour fer sa. Bondye ti “antann zot” e i ti konsey tou le de Miryam ek Aaron dan en fason fran. (Nonm 12:1-9) Apre i ti frap Miryam avek lalep, aparaman akoz li ki ti konmans kritik Moiz. Moiz ti sipliy Bondye an faver Miryam e Bondye ti geri li. Apre ki i ti’n reste an karantenn pour set zour, i ti kapab rezwenn kan Izrael.​—Nonm 12:10-15.

 Labib i endike ki Miryam ti aksepte koreksyon. Plizyer syek pli tar, Bondye ti refer avek son privilez spesyal ler i ti rapel bann Izraelit: “Mon’n donn ou konman sef Moiz, Aaron ek Miryam.”​—Mika 6:4.

 Ki nou aprann avek Miryam? Zistwar Miryam i montre ki Bondye i port latansyon lo sa ki son bann serviter i dir avek lezot oubyen lo lezot. Nou osi aprann ki pour fer plezir Bondye, nou bezwen evite annan lorgey ek zalouzi, bann tre ki kapab fer nou sali bon repitasyon lezot.

  Rasel

 Lekel Rasel? I ti fiy Labann, madanm prefere Zakob.

 Ki i ti fer? Rasel ti marye avek Zakob e i ti donn nesans de garson, ki ti parmi bann zanset prensipal sa 12 tribi ansyen Izrael. Rasel ti zwenn son msye pour premye fwa ler i ti pe vey mouton son papa. (Zenez 29:9, 10) I ti “vreman en zoli fiy” konpare avek son gran ser, Lea.​—Zenez 29:17.

 Zakob ti tonm anmoure avek Rasel e i ti dakor pour travay set lannen pour li kapab marye avek li. (Zenez 29:18) Me Labann ti trik Zakob e fer li marye avek Lea avan, apre sa Labann ti les Zakob marye avek Rasel.​—Zenez 29:25-27.

 Zakob ti kontan Rasel ek son de garson plis ki i ti kontan Lea ek son bann zanfan. (Zenez 37:3; 44:20, 27-29) Sa ti fer annan en rivalite ant sa de madanm.​—Zenez 29:30; 30:1, 15.

 Ki nou kapab aprann avek Rasel? Rasel ti andir difikilte dan fanmir e i pa ti perdi lespwar ki Bondye ti pou ekout son lapriyer. (Zenez 30:22-24) Son zistwar i montre ki kantite presyon poligami i mete lo lafanmir. Leksperyans Rasel i montre lasazes standar orizinal Bondye lo maryaz. Savedir ki en zonm i devret annan en sel madanm.​—Matye 19:4-6.

  Raab

 Lekel Raab? I ti en prostitye ki ti reste Kanaan, lavil Zeriko e I ti vin en adorater Zeova.

 Ki i ti fer? Raab ti kasyet de Izraelit ki ti pe espyonn sa pei. I ti fer sa akoz i ti’n tande ki mannyer Bondye, Zeova, ti’n delivre son pep Lezip e pli tar delivre zot avek latak en tribi ki ti apel Amorit.

 Raab ti ed sa de espyon e sipliy zot pour eparnyen li ek son fanmir ler zot vin detrir Zeriko. Zot ti dakor me lo serten kondisyon: Raab ti bezwen gard zot misyon sekre, li ek son fanmir ti pou bezwen reste anndan dan lakaz ler bann Izraelit i atake e osi i ti pou bezwen met en lakord rouz anpandan avek son lafnet pour idantifye son lakaz. Raab ti obei tou lenstriksyon e li ek son fanmir ti sirviv ler bann Izraelit ti pran Zeriko.

 Pli tar Raab ti marye avek en Izraelit e vin zanset Lerwa David ek Zezi Kri.​—Zozye 2:1-24; 6:25; Matye 1:5, 6, 16.

 Ki nou kapab aprann avek Raab? Labib i refer avek Raab konman en legzanp lafwa tre remarkab. (Ebre 11:30, 31; Zak 2:25) Son zistwar i montre nou ki Bondye i pare pour pardonnen e i pa fer lapliferans. I beni bann ki met konfyans dan li, san get zot lavi pase

  Rebeka

 Lekel Rebeka? I ti madanm Izaak e manman zot de zimo, Zakob ek Ezai.

 Ki i ti fer? Rebeka ti fer lavolonte Bondye, menm ler i ti difisil pour li. Ler i ti pe tir delo dan en pwi, en zonm ti demann li en pe delo. Rebeka ti depese pour donn li en pe delo e menm ofer pour tir delo pour son bann samo. (Zenez 24:15-20) Sa zonm ti serviter Abraam e i ti’n vwayaz en gran zistans pour vin rod en madanm pour Izaak, garson Abraam. (Zenez 24:2-4) I ti’n osi priye pour ganny benediksyon Bondye. Ler i ti vwar ki mannyer Rebeka i travay dir e i kontan resevwar lezot, i ti konpran ki Bondye ti’n reponn son lapriyer e pe endik li ki i’n swazir Rebeka pour vin madanm Izaak.​—Zenez 24:10-14, 21, 27.

 Ler Rebeka ti aprann ki sa serviter ti’n vin rode, i ti dakor pour retourn avek li e vin madanm Izaak. (Zenez 24:57-59) Avek letan Rebeka ti ganny de zimo. Bondye ti’n fer li konnen ki Ezai, garson ki ti ne avan, ti pou servi sa lot, Zakob. (Zenez 25:23) Ler Izaak ti pe al donn benediksyon Ezai, sa enn premye, Rebeka ti fer le neseser pour ki sa benediksyon i vin pour Zakob, akoz i ti konnen ki sa i lavolonte Bondye.​—Zenez 27:1-17.

 Ki nou kapab aprann avek Rebeka? Rebeka ti modes, travay dir e demontre lospitalite, bann kalite ki ti ed li vin en bon madanm, manman e en adorater sa vre Bondye.

  Rit

 Lekel Rit? I ti en Moabit ki ti kit son Bondye ek son pei natal pour vin en adorater Zeova dan pei Izrael.

 Ki i ti fer? Rit ti demontre en lanmour ekstraordiner anver son belmer, Naomi. Naomi, ansanm avek son msye ek zot de garson ti’n al Moab pour sov lafamin Izrael. Avek letan, sa de garson ti marye avek de madanm Moabit, Rit ek Orpa. Me pli tar, msye Naomi ek zot de garson ti mor e kit deryer trwa vev.

 Naomi ti deside retourn Izrael akoz lasesres ti’n fini. Rit ek Orpa ti deside al ek li. Me Naomi ti demann zot pour retourn kot zot fanmir. Se sa ki Orpa ti fer. (Rit 1:1-6, 15) Me Rit li, i ti fidelman reste avek son belmer. I ti kontan Naomi e i ti anvi ador Bondye Naomi, Zeova.​—Rit 1:16, 17; 2:11.

 Vi ki Rit ti en belfiy devoue e travayant, i pa ti tarde pour ganny en bon repitasyon dan lavil natal Naomi, Betleenm. Rit ti vreman enpresyonn en propriyeter ris ki ti apel Boaz e i ti zenerezman fourni Rit ek Naomi manze. (Rit 2:5-7, 20) Pli tar Rit ti marye avek Boaz e i ti vin en zanset Lerwa David ek Zezi Kri.​—Matye 1:5, 6, 16.

 Ki nou kapab aprann avek Rit? Lanmour ki Rit ti annan pour Naomi ek Zeova ti fer li pare pour kit son pei natal. I ti travayant, devoue e fidel menm ler i ti pe fer fas avek difikilte.

  Sara

 Lekel Sara? I ti madanm Abraam e manman Izaak.

 Ki i ti fer? Sara ti kit en lavi konfortab dan en pei prospere, Our, akoz i ti annan lafwa dan bann promes ki Bondye ti fer avek son msye, Abraam. Bondye ti demann Abraam pour kit Our pour al dan pei Kanaan. Bondye ti promet pour beni li e fer li vin en gran nasyon. (Zenez 12:1-5) Sa letan, petet Sara ti dan son swasantenn lannen. Apartir sa moman, Sara ek son msye ti viv konman bann nomad anba latant.

 Kantmenm sa kalite lavi ti ekspoz Sara avek danze, I ti siport son msye anmezir ki i ti swiv direktiv Bondye. (Zenez 12:10, 15) Sara ti reste san okenn zanfan pour bokou lannen e sa ti atriste li bokou. Pourtan, Bondye ti’n promet pour beni desandans Abraam. (Zenez 12:7; 13:15; 15:18; 16:1, 2, 15) Avek letan, Bondye ti dir ki Sara ti pou ganny en zanfan pour Abraam. I ti donn nesans sa zanfan en laz ki normalman bann madanm pa ganny baba. I ti annan 90 an e son msye ti annan 100 an. (Zenez 17:17; 21:2-5) Zot ti apel sa zanfan Izaak.

 Ki nou kapab aprann avek Sara? Legzanp Sara i ansenny nou ki nou toultan kapab depan lo Bondye pour akonpli son bann promes, menm bann ki paret enposib pour akonpli! (Ebre 11:11) An plis, son legzanp konman en madanm i souliny lenportans annan respe dan maryaz.​—1 Pyer 3:5, 6.

  Fiy Soulamit

 Lekel sa fiy Soulamit? I ti en zoli fiy lakanpanny e en personnaz prensipal dan sa Liv Labib ki apel Salomon. Labib pa dir nou ki mannyer i ti apele.

 Ki i ti fer? Sa zenn fiy Soulamit ti reste fidel avek sa garson ki i ti kontan, ki ti en gardyen mouton. (Kantik Salomon 2:16) Me son labote eksepsyonnel ti kapte latansyon Lerwa Salomon, ki ti fer tou pour ganny son lafeksyon. (Kantik Salomon 7:6) Kantmenm lezot ti sey persyad li pour swazir Salomon, sa fiy Soulamit ti refize fer sa. I ti kontan sa garson senp, en gardyen mouton e i ti reste fidel avek li.​—Kantik Salomon 3:5; 7:10; 8:6.

 Ki nou kapab aprann avek sa fiy Soulamit? I ti gard en pwennvi modes lo son lekor kantmenm i ti tre zoli e lo lafason ki lezot i get li. I pa ti les presyon lezot oubyen promes pour vin ris e enportan fer li aret kontan sa garson. I ti gard son lemosyon anba kontrol e reste pir moralman.

  Madanm Lot

 Lekel madanm Lot? Labib pa dir nou ki mannyer i ti apele. Me i dir nou ki i ti annan de fiy e ki li ek son fanmir ti’n fer en lakaz dan lavil Sodonm.​—Zenez 19:1, 15.

 Ki i ti fer? I ti dezobei en lord ki Bondye ti’n donnen. Bondye ti’n deside pour detri Sodonm ek bann lavil pros avek li akoz zot move lavi. Lot ek son fanmir ki ti reste Sodonm ti pe viv en lavi drwat e akoz Bondye ti kontan zot, i ti anvoy de lanz anmenn zot dan en landrwa kot zot pa pou ganny detrir.​—Zenez 18:20; 19:1, 12, 13.

 Bann lanz ti dir fanmir Lot sove dan sa landrwa e pa get deryer, si non zot pou mor. (Zenez 19:17) Madanm Lot “ti get deryer e i ti vin en stati disel.”​—Zenez 19:26.

 Ki nou kapab aprann avek madanm Lot? Son zistwar i montre danze pour kontan keksoz materyel ziska en pwen ki sa i fer ou dezobei Bondye. Zezi ti sit li konman en lavertisman pour nou. I ti dir: “Rapel sa ki ti arive avek madanm Lot.”​—Lik 17:32.

 Kronolozi bann madanm dan Labib

  1.  Ev

  2. Deliz (2370 avan Kris)

  3.  Sara

  4.  Madanm Lot

  5.  Rebeka

  6.  Lea

  7.  Rasel

  8. Egzod (1513 avan Kris)

  9.  Miryam

  10.  Raab

  11.  Rit

  12.  Debora

  13.  Zael

  14.  Dalila

  15.  Ana

  16. Premye lerwa Izrael (1117 avan Kris)

  17.  Abigail

  18.  Fiy Soulamit

  19.  Zezabel

  20.  Ester

  21.  Mari (manman Zezi)

  22. Batenm Zezi (lannen 29)

  23.  Mart

  24.  Mari (ser Mart ek Lazar)

  25.  Mari Magdalenn

  26. Lanmor Zezi (lannen 33)