Go long ol haf insaed long hem

?I Gat Sam Tok Long Baebol We Oli Agensem Olgeta?

?I Gat Sam Tok Long Baebol We Oli Agensem Olgeta?

Ansa we Baebol i givim

 Nogat, olgeta tok long Baebol oli joengud. Maet i luk olsem se sam toktok long Baebol oli agensem olgeta, be plante taem yumi save kasem stret save long olgeta taem yumi yusum wan o moa long ol rul ya:

  1.   Tingbaot konteks. Yumi save ting se ol tok blong wan man blong raetem buk i agensem olgeta, sipos yumi no tingbaot konteks blong olgeta.

  2.   Tingbaot tingting blong man we i raetem buk. Ol man we oli witnesem wan iven, i save diskraebem stret iven ya, be maet oli no yusum ol sem toktok o oli no tokbaot ol semfala ditel blong iven ya.

  3.   Tingbaot histri mo kastom.

  4.   Luksave difrens bitwin wan wod we i save minim wan pijatok mo wan prapa samting.

  5.   Luksave se maet oli talem se wan man i mekem wan aksen, nating sipos i no hem we i mekem aksen ya. a

  6.   Yusum wan Baebol we translesen blong hem i stret.

  7.   No traem blong joenem samting we Baebol i talem wetem ol rong tingting mo tijing blong ol jos.

 Ol eksampol we oli kam biaen, oli soem se ol rul ya oli save eksplenem sam long ol toktok long Baebol, we maet i luk olsem se oli agensem olgeta bakegen.

Rul 1: Konteks

Sipos God i spel long namba 7 dei, ?olsem wanem hem i gohed blong wok? Konteks blong stori blong kriesen long Jenesis, i soem we tok ya se “long namba 7 dei [God] i spel long olgeta wok we hem i stap mekem,” i stap minim wok blong hem blong krietem ol samting long wol. (Jenesis 2:2-4) Be taem Jisas i talem se God “i stap wok yet kam kasem naoia,” hem i no stap agensem tok blong Jenesis, from we hem i stap tokbaot ol narafala wok blong God. (Jon 5:17) Ol wok we God i mekem, i gat Baebol we hem i pulum ol man blong oli raetem, mo i stap lidim ol man mo i kea long olgeta.—Ol Sam 20:6; 105:5; 2 Pita 1:21.

Rul 2 mo 3: Tingting blong man mo histri

?Jisas i hilim blaenman long weples? Buk blong Luk i talem se Jisas i hilim wan blaenman taem hem “i go klosap long Jeriko,” be sem stori ya long Matiu i talem se i gat tu blaenman, mo se Jisas i hilim tufala taem hem i “aot long Jeriko.” (Luk 18:35-43; Matiu 20:29-34) Tufala stori ya we i kamaot long tu defren man, i no agensem tufala, be i joengud. Long saed blong namba blong blaenman, Matiu i talem stret namba hemia se tu, be Luk i fokas moa long man ya we Jisas i stap toktok long hem. Long saed blong ples, ol man blong akeoloji oli faenemaot se long taem blong Jisas, Jeriko hem i tu taon. Wan Jeriko hem i olfala taon blong ol man Jiu mo i stap wan mo haf kilometa longwe long narafala Jeriko we i niufala taon blong Rom. Maet Jisas i stap bitwin tufala taon ya taem hem i mekem merikel ya.

Rul 4: Wod we i save minim pijatok mo prapa samting

?Wol bambae i lus? Long Prija 1:4, Baebol i talem se “wol i stap blong olwe.” Maet samfala oli ting se tok ya i agensem wan narafala tok long Baebol we i talem se “ol samting bambae oli hot gogo oli lus wetem wol ya.” (2 Pita 3:10, Beck) Be long Baebol, wod ya “wol” i save minim prapa planet ya wol blong yumi, mo i save minim ol man we oli laef long wol. (Jenesis 1:1; 11:1) Taem 2 Pita 3:10 i tokbaot se “wol” bambae i lus, hem i no stap tokbaot se planet blong yumi i bon, be “ol man we oli no obei long God” nao bambae oli lus—2 Pita 3:7.

Rul 5: Luksave hu i mekem aksen

Long Kapaneam, ?hu i karem mesej blong ofisa blong ami i go long Jisas? Matiu 8:5, 6 i talem se ofisa ya blong ami hem wan i go toktok long Jisas, be Luk 7:3 i talem se ofisa ya i sanem ol elda blong ol man Jiu, blong oli go talemaot mesej blong hem long Jisas. Blong kasemsave stori ya, yumi save tingbaot se ofisa blong ami nao i talemaot mesej ya, be hem i sanem ol elda blong oli representem hem.

Rul 6: Translesen we i stret

?Yumi evriwan i mekem sin? Baebol i tijim se yumi evriwan i kasem sin long faswan man ya Adam. (Rom 5:12) I luk olsem se sam translesen i agensem tok ya, taem oli talem se wan gudfala man “i no mekem sin” o “i no gat sin.” (1 Jon 3:6, The Bible in Basic English; King James Version) Be long faswan lanwis, Grik veb ya we oli tanem i kam “sin” long 1 Jon 3:6 i wan aksen we i stap gohed yet. I gat wan difrens bitwin sin we yumi bon wetem, we yumi no save ronwe long hem, mo sin ya we man i minim nomo blong mekem, mo i stap gohed blong no obei long loa blong God. Taswe, sam translesen i mekem smol ples ya i kam klia moa, taem oli mekem wan translesen we i stret, oli yusum ol tok olsem “no stap mekem sin” o “no stap mekem sin oltaem.”—Niu Wol Translesen; Phillips.

Rul 7: Baebol, be i no tijing blong ol jos

?Jisas i sem mak long God, o i daon moa long God? Wan taem, Jisas i talem se: “Mi mo Papa, mitufala i wan nomo,” mo i luk olsem se tok ya i agensem narafala tok ya blong hem we i se “Papa i hae moa long mi.” (Jon 10:30; 14:28) Blong kasemsave gud long ol vas ya, yumi mas jekem samting we Baebol i rili talem long saed blong Jehova mo Jisas, i bitim we yumi traem blong mekem tufala vas ya i laenap wetem tijing blong Triniti we i no stanap long Baebol. Baebol i soem se Jehova i Papa blong Jisas, be i no hemia nomo, Hem i God blong Jisas tu, mo i God ya we Jisas tu i wosipim. (Matiu 4:10; Mak 15:34; Jon 17:3; 20:17; 2 Korin 1:3) Jisas i no sem mak long God.

 Konteks blong tok ya we Jisas i talem, we i se “mi mo Papa, mitufala i wan nomo,” i soem se hem i stap tokbaot sem tingting we hem mo Papa blong hem Jehova God, i gat. Biaen Jisas i talem se: “Papa i joen gud wetem mi, mo mi mi joen gud wetem Papa.” (Jon 10:38) Jisas i serem tingting ya wetem ol man we oli biaen long hem tu, from we hem i prea long God long saed blong olgeta, se: “Glori we yu givim long mi, mi mi givim long olgeta, blong oli save kam wan nomo olsem we yumitu wan nomo. Mi mi joen long olgeta mo yu yu joen long mi.”—Jon 17:22, 23.

a Eksampol, long saed blong Taj Mahal, wan atikol long buk ya Encyclopædia Britannica i talem se “Shah Jahān we i empera blong Mughal, hem nao i bildim.” Be i no rili hem we i bildim, from we atikol ya i talem se “bitim 20,000 wokman oli wok” long konstraksen ya.