Luslahng audepe kan

luslahng audepe kan

Iahd me Wehin Koht Pahn Kaunda Sampah?

Iahd me Wehin Koht Pahn Kaunda Sampah?

Ekei sapwellimen Sises tohnpadahk ko men ese iahd me Wehin Koht pahn tepida kaunda. Sises ketin sapeng arail peideko sang ni eh mahsanih me re sohte pahn uhdahn ese iahd me wehio pahn kaunda sampah. (Wiewia 1:6, 7) Ahpw mwohn mwo, e mahsanihong irail me ni sapwellime tohnpadahk kan ar pahn kilang soangen mwekid kan ar pahn wiawi ahnsoutehkis, re pahn “ese me Wehin Koht kerendohr” oh ih ahnsowo me e pahn tepida kaunda sampah.​—Luk 21:31.

MWEKID DAH KAN ME SISES MAHSANIH PAHN WIAWI?

Sises mahsanih: “Ehu tohnwehi pahn mahweniong ehu tohnwehi oh ehu wehi pahn mahweniong ehu wehi. E pahn mie rerrer en sahpw laud, oh ehuehu wasa lehk lapalap oh soumwahu lusulus pahn kin wiawi.” (Luk 21:10, 11) Duwehte lain kan nan sendin pehn aramas, kisehn kilelo pwon kin wiahda kilel sansal ehu. Oh duwehte sendin pehn aramas eh kin kasalehda aramas emen, mwekid pwukat koaros ar pwonte wiawi ahnsoutehkis kin kasalehda me “Wehin Koht kerendohr.” Ia duwe, soangen mwekid pwukat pwonte wiawi ahnsoutehkis nan sampah pwon? Tehk duwen mehn kadehde pwukat.

1. MAHWEN KAN

Nan pahr 1914, mahwen ehu tepida wiawi me kahpwalihala aramas tohto oh wasa tohto laudsang mahwen teikan! Soupoad kan kin kalapw ndahki pahr 1914, ahnsoun wekidekla laud ehu nan poadopoad pwehki ih ahnsou me mahwen keieu en sampah tepida. Mahwen wet me tepin doadoahngki dipwisou keper kan me duwehte dangku kan, pakudang me sompihr kin kesehdi, kesik misihn kan, kahs pwoisin, oh dipwisou keper teikan. Mahwen wet me pil kahrehda mahwen keriau en sampah, ahnsou me atomic bomb tepin wiawihda oh kadoadoahk. Aramas kin mahmahwenpene nan ehu wasa de pil wasa teikan sangete pahr 1914, oh mahwen pwukat kemelahr aramas rar rar kei.

2. RERRER EN SAHPW KAN

Pahr koaros rerrer en sahpw mpen pak 100 kin wiawi, me uhdahn laud oh kin kahrehda “ohla laud,” nin duwen me Britannica Academic koasoia. Oh ehu roporop (United States Geological Survey) ripwohtki me “nin duwen rekord kan me kileldier ahnsou reirei (sangete mpen pahr 1900), se kin kasik me mpen rerrer en sahpw laud 16 pahn kin wiawi nan pahr sohte lipilipil.” Mendahki ekei kakete medewe me rerrer en sahpw sohte wie tohtohla, pwe aramas ahneki wiepe kan me mwahusang mahs ong diarada rerrer en sahpw kan, dahme kin mehlel iei me rerrer en sahpw laud kan nan sampah pwon kahredahr lokolok oh mehlahn aramas tohtohsang mahs.

3. SOHTE ITAR MWENGE

Sohte itar en mwenge kin wiawi nan sampah pwon pwehki mahwen, mwersuwed en irail me ahneki manaman, kahpwal laud en paien wehi, sohte kaweid mwahu ong palien soumwet, de sohte koasoandi ong epwelpen suwedlahn iren mesenlahng. “Ripwoht en Pahr 2018” (World Food Programme) koasoia: “Aramas walisapw riedep rar (821 million) sohte kin itar kanarail mwenge nan sampah pwon​—meh sapw riedep pahrar (124 million) kin ahneki kahpwal en duhpek.” Sohte itar en mwenge nan paliwar kin kahrehda mehlahn seri mpen silirar lopw (3.1 million) nan ehuehu pahr. Nan pahr 2011, mpen persent 45 en seri koaros me mehla nan sampah pwon mehkihla soh itar en mwenge.

4. SOUMWAHU OH SOUMWAHU LUSULUS KAN

Pwuhk ehu sang pwihn en palien roson mwahu en sampah (WHO) koasoia: “Pahr 2001 kohdo kasalehda ahnsoun soumwahu lusulus laud kan. Soumwahu en mahs kan me adaneki cholera, plague, oh yellow fever pwurehng pwarada, oh me kapw kan pil pwarada me adaneki SARS, pandemic influenza, MERS, Ebola oh Zika.” Soumwahu lusulus en COVID-19 iei me pil ahpwtehn wiawi. Mendahki saintis oh toahkte kan sukuhlkier soahng tohto duwen soumwahu kan, irail saik kak diarada mehn kamwahwihala soumwahu kan koaros.

5. DOADOAHK EN KALOHK SAMPAH PWON

Sises ketin kasalehda ehu kisehn kilelo ni eh kohpada mahsanih: “Rongamwahu en Wehio pahn lohkseli wasa koaros me aramas kin mi ie nin sampah pwe en mie kadehde ong tohnwehi koaros, a mwuri, imwio ahpw pahn leledo.” (Madiu 24:14) Nindoken sampah eh mihmi nan kahpwal laud kan, aramas daulih welirar sang wehi koaros kin kalokalohki rongamwahu en Wehin Koht nan sahpw 240 oh kin doadoahngki lokaia daulih 1,000. Met ehdin eh wiawi nan poadopoad en aramas.

IA WEHWEHN KILELO ONG KITAIL?

Mwekid kan me wiahda kilel me Sises ketikihda kin wiewiawiher rahnpwukat. Dahme kahrehda kitail en men ese duwen ire mehlel wet? Pwehki Sises mahsanih: “Ni amwail pahn kilang mepwukat ar pahn wiawi, kumwail en ese me Wehin Koht kerendohr.”​—Luk 21:31.

 

Kereniongehr Wehio pahn kapwaiada kupwuren Koht nin sampah

Kilel me Sises ketikihda, iangahki irekidien ahnsou kan nan Paipel, kin sewese kitail en wehwehki me Koht ketin kauwadahr sapwellime Wehio nanleng nan pahr 1914. a Ni ahnsowo, e ketin kasapwilada sapwellime Ohl, Sises Krais, nin duwen Nanmwarki. (Melkahka 2:2, 4, 6-9) Kereniong Wehin Koht pahn kaunda sampah, oh e pahn kihsang koperment teikan koaros oh wiahiong sampah en wiahla paradais ehu ong aramas akan en kousoan powe kohkohlahte.

Ahnsou keren, mahsen en kapakap me Sises ketin padahngki pahn pweida: “Sapwellimomwi Wehi en ketido. Kupwuromwi en kin wiawi nin sampah duwen eh kin wiawi nanleng.” (Madiu 6:10) Ahpw dahme Wehio wiewiahier sang ni ahnsou me e tepida kaunda nan pahr 1914? Oh dahme kitail kak kasikasik ni ahnsou me Wehio pahn kaunda tohnsampah ni unsek?

a Me pid oaritik kan duwen pahr 1914, menlau kilang iren mehn kasukuhl 32 nan pwuhken Pereperenki Mour Kohkohlahte! me Sounkadehdehn Siowa kan wiahda.