Yì hosọ lẹ ji

Yì todowhinnu hosọ lẹ tọn ji

WETA AO

E Yiavùnlọna Sinsẹ̀n-Bibasi Wiwe Ṣeke

E Yiavùnlọna Sinsẹ̀n-Bibasi Wiwe Ṣeke

1, 2. (a) Naegbọn Islaelivi lẹ do to yaji? (b) Nukundiọsọmẹ tẹwẹ Elija pehẹ to Osó Kalmẹli ji?

ELIJA to gbẹtọgun lọ pọ́n dile yé to Osó Kalmẹli ji hẹ. Dile etlẹ yindọ afọnnu fliflimẹ wẹ, huvẹ he blá omẹ ehelẹ sọawuhia to nukunta yetọn hezeheze. Akúdido he zindonukọn sọn owhe atọ̀n daa die ko yinuwado yé ji taun.

2 Yẹwhegán Baali tọn 450 wẹ tin to yé mẹ bo to glòlò-jla bosọ to wangbẹna sinsinyẹn dohia Elija, yẹwhegán Jehovah tọn. Ahọsi Jezebẹli ko hù devizọnwatọ Jehovah tọn susu, ṣigba dawe ehe gbẹ́ nọtegli sọta sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn. Ṣigba, ojlẹ nẹmu wẹ e na wàmọ na? Vlavo yẹwhenọ enẹlẹ lẹndọ mẹdopo poun ma sọgan duto yemẹpo ji. (1 Ahọ. 18:4, 19, 20) Ahọlu Ahabi lọsu zọ̀n osọ́-kẹkẹ etọn mẹ wá. Ewọ lọsu gbẹwanna Elija.

3, 4. (a) Naegbọn Elija na ko dibu jẹ obá de mẹ to whenue ai wá họ́n to azán vonọtaun enẹ gbè? (b) Kanbiọ tẹlẹ wẹ mí na gbadopọnna?

3 To azán enẹ gbè, yẹwhegán enẹ ṣo na pehẹ nujijọ vonọtaun he e ma ko tindo numimọ etọn pọ́n to gbẹzan etọn mẹ lẹ. Dile Elija to gbẹtọ lọ lẹ pọ́n, e yọnẹn dọ to madẹnmẹ, yé na yọ́n mẹhe tindo huhlọn hugan to Jiwheyẹwhe po gbẹtọ ylankan lẹ po ṣẹnṣẹn. Etẹwẹ yin numọtolanmẹ etọn to whenue ai wá họ́n to gbenẹgbe? E yọnbasi dọ ewọ ni dibu, na “gbẹtọ he tindo numọtolanmẹ taidi mítọn lẹ nkọ wẹ” ewọ yin. (Hia Jakọbu 5:17.) Onú dopo họnwun: Na gbẹtọ mayisenọ lẹ, ahọlu atẹṣitọ yetọn, po yẹwhenọ hlọnhutọ enẹlẹ po wẹ lẹdo e pé wutu, Elija tindo numọtolanmẹ sinsinyẹn dọ emi tin to ṣokẹdẹ.—1 Ahọ. 18:22.

4 Ṣigba, etẹwẹ hẹn Islaeli biọ ninọmẹ sinsinyẹn ehe mẹ? Podọ etẹwẹ hiẹ sọgan plọn sọn kandai ehe mẹ? Mì gbọ mí ni gbadopọnna apajlẹ yise Elija tọn bo pọ́n lehe e sọgan yọ́n-na-yizan na mí to egbehe do.

Nudindọn He Nọ Aimẹ Na Ojlẹ Dindẹn de Wá Vivọnu

5, 6. (a) Nudindọn tẹwẹ nọ aimẹ na ojlẹ dindẹn to Islaeli? (b) Nawẹ Ahọlu Ahabi hẹn homẹgblena Jehovah sinsinyẹn gbọn?

5 Na owhe susu to gbẹzan Elija tọn mẹ, e mọ bọ Islaelivi lẹ gbẹkọ sinsẹ̀n-bibasi nugbo go bo yí i do hòkọ́, ṣigba e ma sọgan diọ ninọmẹ lọ. Mọwẹ, nudindọn de nọ aimẹ to Islaeli na ojlẹ dindẹn, yèdọ nudindọn de to sinsẹ̀n-bibasi wiwe ṣeke po lalo po ṣẹnṣẹn, to sinsẹ̀n-bibasi Jehovah Jiwheyẹwhe tọn po boṣiọ-sinsẹ̀n akọta he lẹdo Islaeli lẹ po tọn ṣẹnṣẹn. Nudindọn lọ wá sinyẹn pete to azán Elija tọn gbè.

6 Ahọlu Ahabi ko hẹn homẹgblena Jehovah sinsinyẹn. E wlealọ hẹ Jezebẹli, viyọnnu ahọlu Sidoni tọn. Gbemima Jezebẹli tọn wẹ nado hẹn sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn gbayipe to aigba Islaeli tọn ji bo sukúndona sinsẹ̀n-bibasi Jehovah tọn. E ma dẹn bọ Ahabi joawuna nuyiwadomẹji etọn. Ahabi gbá tẹmpli po agbà de po na Baali bo yin tọ́ntlọ́ngbọ́n to sinsẹ̀n-bibasi hlan yẹwhe kosi tọn enẹ mẹ.—1 Ahọ. 16:30-33.

7. (a) Naegbọn sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn do ylan taun? (b) Naegbọn mí sọgan deji dọ nuhe Biblu dọ gando tedidi akúdido azán Elija tọn gbè tọn go ma sọta ede? (Pọ́n  apotin lọ.)

7 Naegbọn sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn do ylan taun? Na e doyẹklọ Islaelivi lẹ, bo hẹn mẹsusu buali sọn Jiwheyẹwhe nugbo lọ godo. E sọ yin sinsẹ̀n he gblezọn bo gọ́ na kanyinylan. E bẹ ayọdide sunnu po yọnnu po tọn to tẹmpli mẹ, hùnwhẹ zanhẹmẹ tọn lẹ, po ovi lẹ yíyí do sanvọ́ po hẹn. Taidi kọdetọn de, Jehovah do Elija hlan Ahabi nado dọna ẹn dọ akú na do kakajẹ whenue yẹwhegán Jiwheyẹwhe tọn na lá vivọnu etọn. (1 Ahọ. 17:1) Owhe susu juwayi whẹpo Elija do wá Ahabi dè bo biọ to e si nado bẹ gbẹtọ lẹ po yẹwhegán Baali tọn lẹ po pli to Osó Kalmẹli ji. *

To linlẹn de mẹ, adà titengbe hugan sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn lẹ gbẹ́ gbayipe to egbehe

8. Nawẹ kandai he gando sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn go ehe gando mí go to egbehe gbọn?

8 Ṣigba, nawẹ nudindọn ehe gando mí go to egbehe gbọn? Mẹdelẹ sọgan lẹndọ mí ma sọgan plọn nude sọn kandai sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn mẹ to egbehe, na mí ma nọ mọ tẹmpli po agbà Baali tọn lẹ po to lẹdo mítọn mẹ. Ṣigba, kandai ehe ma yin nujijọ whenuho tọn de poun gba. (Lom. 15:4) Hogbe lọ “Baali” zẹẹmẹdo “mẹhe tindo mi” kavi “ogán ṣie.” Jehovah biọ to omẹ etọn lẹ si nado de ewọ taidi “baali” yetọn kavi asu yetọn. (Isa. 54:5) Be hiẹ ma kẹalọyi dọ gbẹtọ lẹ gbẹ́ nọ sẹ̀n ogán voovo lẹ kakati nido yin Jiwheyẹwhe Ganhunupotọ lọ ya? Eyin mẹde yí gbẹzan etọn lẹpo do doafọna akuẹ, agbasazọ́n, ayidedai, ojlo zanhẹmẹ tọn, kavi depope to yẹwhe madosọha he nọ yin sinsẹ̀n-basina lẹ mẹ kakati nido yin Jehovah, be ewọ ko de ogán de na ede. (Mat. 6:24; hia Lomunu lẹ 6:16.) To linlẹn de mẹ, adà titengbe hugan sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn lẹ gbẹ́ gbayipe to egbehe. Nulinlẹnpọn do nudindọn he wá aimẹ to hohowhenu to Jehovah po Baali po ṣẹnṣẹn enẹ ji, sọgan gọalọna mí nado basi nudide nuyọnẹn tọn gando mẹhe mí na sẹ̀n go.

Nawẹ Islaelivi lẹ Gbẹ́zọ̀n to Linlẹn Awe Ṣẹnṣẹn Gbọn?

9. (a) Naegbọn Osó Kalmẹli yin nọtẹn dagbe hugan nado dohia dọ sinsẹ̀n lalo wẹ Baali yin? (Sọ pọ́n nudọnamẹ odò tọn.) (b) Etẹwẹ Elija dọna gbẹtọ lọ lẹ?

9 Eyin mẹde tin to Osó Kalmẹli ji, e sọgan mọ agbàdo he mẹ tọ̀sisa Kiṣọni tin te hlan odò kakajẹ Ohù Daho (Ohù Meditelane) he tin to yakẹ gọna osó Lẹbanọni tọn lẹ to agewaji pete. * Ṣigba dile etlẹ yindọ owhè zẹ̀ to azán ayidego tọn ehe ji, ninọmẹ otò lọ tọn dózin. Aigba dojó he Jehovah na ovi Ablaham tọn lẹ to ojlẹ de mẹ wayi masọ nọ de sinsẹ́n tọ́n sọmọ ba. Todin, owhè sinsinyẹn ko zọ́n bọ aigba lọ hú kláklá, bosọ yin hinhẹngble gbọn omẹ Jiwheyẹwhe tọn he ko gblezọn lẹ dali! Dile omẹ enẹlẹ pli dopọ, Elija dọnsẹpọ yé bo dọmọ: “Nawẹ mìwlẹ gbẹ́zọ̀n linlẹn awe ṣẹnṣẹn dẹn sọle? Eyin OKLUNỌ yin Jiwheyẹwhe [nugbo lọ], mì hodo e: ṣigba e sọ yin Baali, be mì bo to hihodo e.”—1 Ahọ. 18:21.

10. Nawẹ omẹ Elija tọn lẹ “gbẹ́zọ̀n linlẹn awe ṣẹnṣẹn” gbọn, podọ nugbo titengbe tẹwẹ yé wọn?

10 Etẹ dọ wẹ Elija te to whenuena e dọ dọ Islaelivi lẹ “gbẹ́zọ̀n linlẹn awe ṣẹnṣẹn”? Na nugbo tọn, omẹ enẹlẹ ma yọnẹn dọ yé dona de dopo to sinsẹ̀n-bibasi Jehovah tọn po Baali tọn po ṣẹnṣẹn. Enẹwutu, yé lẹndọ yé sọgan sẹ̀n awe lẹ dopọ, dọ yé sọgan vẹ̀ Baali po oyẹsu he yé nọ yí tasinsinyẹn do fọ̀ lẹ po bo nasọ to nukundagbe Jehovah Jiwheyẹwhe tọn dín to ojlẹ dopolọ mẹ. Vlavo yé lẹndọ Baali na nọ dona jinukun po kanlinpa yetọn lẹ po, bọ “OKLUNỌ awhànpa lẹ tọn” na nọ basi hihọ́na yé to awhàn whenu. (1 Sam. 17:45) Yé wọn nugbo titengbe de, ehe mẹsusu sọ nọ wọn to egbehe. Jehovah ma nọ má sinsẹ̀n-bibasi etọn hẹ yẹwhe devo. E nọ biọ bosọ jẹna mẹdezejo mlẹnmlẹn. E ma nọ kẹalọyi sinsẹ̀n-bibasi he yin kinkọndopọ hẹ sinsẹ̀n-bibasi wunmẹ devo, podọ ehe tlẹ sọ nọ hẹn homẹgble e!—Hia Eksọdusi 20:5.

11. Nawẹ a lẹndọ hodidọ Elija tọn to Osó Kalmẹli ji sọgan gọalọna mí nado vọ́ dogbapọnna nuhe tin to otẹn tintan mẹ na mí lẹ po sinsẹ̀n-bibasi mítọn po gbọn?

11 Enẹwutu, Islaelivi enẹlẹ “gbẹ́zọ̀n” kavi to awuwhle taidi dawe de he to tintẹnpọn nado gbọn ali voovo awe ji to ojlẹ dopolọ mẹ. Mẹsusu nọ wà nudopolọ to egbehe, bo nọ na dotẹnmẹ “baali” devo lẹ nado yinuwado gbẹzan yetọn ji bosọ nọ gbẹkọ sinsẹ̀n-bibasi Jiwheyẹwhe tọn go. Eyin mí kẹalọyi tudohomẹnamẹ Elija tọn ma nado tẹdo linlẹn awe go to ojlẹ dopolọ mẹ, enẹ sọgan gọalọna mí nado vọ́ dogbapọnna nuhe tin to otẹn tintan mẹ na mí lẹ po sinsẹ̀n-bibasi mítọn po.

Mẹtẹnpọn Ayidego Tọn De

12, 13. (a) Mẹtẹnpọn tẹwẹ Elija zedonukọnna Baali-sẹ̀ntọ lẹ? (b) Nawẹ mí sọgan dohia dọ mí tindo jide dile Elija wà do gbọn?

12 Todin, Elija ze mẹtẹnpọn de donukọnna Baali-sẹ̀ntọ lẹ. Mẹtẹnpọn lọ bọawu taun. Yẹwhenọ Baali tọn lẹ dona wleawuna agbà de bo ze avọ́nunina de do e ji; enẹgodo, yé na hodẹ̀ na yẹwhe yetọn nado yí miyọ́n do fiọ ẹ. Elija lọsu na wà nudopolọ. E dọmọ: “Jiwheyẹwhe he siọ gbọn miyọ́n dali, gbọ ewọ ni yin Jiwheyẹwhe [nugbo lọ].” Elija yọ́n Jiwheyẹwhe nugbo lọ ganji. Yise etọn sinyẹn sọmọ bọ e na dotẹnmẹ lẹpo agọjẹdomẹtọ etọn lẹ. E biọ to yẹwhegán Baali tọn lẹ si nado yinuwa jẹnukọn. Enẹwutu, yé de oyìnsú he yé na yí do sanvọ́ bo hodẹ̀ hlan Baali. *1 Ahọ. 18:24, 25.

13 Azọ́njiawu lẹ masọ tin to egbehe ba. Etomọṣo, Jehovah ma ko diọ. Mí sọgan tindo jide to ewọ mẹ dile Elija wà do. Di apajlẹ, to whenue mẹdevo lẹ jẹagọdo nuhe Biblu plọnmẹ, mí ma dona dibu nado na dotẹnmẹ yé nado dọ linlẹn yetọn jẹnukọn. Taidi Elija, mí sọgan ganjẹ Jiwheyẹwhe nugbo lọ go nado didẹ whẹho lọ. Mí na wà ehe eyin mí ma nọ ganjẹ mídelẹ go, ṣigba bo nọ ganjẹ Ohó gbọdo he ewọ wleawu etọn “na onú lẹ hinhẹn sọgbe” go.—2 Tim. 3:16.

E họnwun na Elija dọ mẹhe to Baali sẹ̀n lẹ ma to yẹwhe nujọnu tọn de sẹ̀n, podọ e jlo dọ Islaelivi lẹ ni yọ́n nugbo enẹ

14. Aliho tẹ mẹ wẹ Elija vlẹ yẹwhegán Baali tọn lẹ kò te, podọ etẹwutu?

14 Yẹwhegán Baali tọn lọ lẹ sanvọ́ bo dawhá ylọ yẹwhe yetọn. Yé to awhádo mapote dọmọ: “Baali E, siọ mí.” Yé zindonukọn to awhádido mẹ dile ojlẹ to yìyì. “Ṣigba ogbè de ma tin to finẹ, mọ mẹdepope ma siọ,” wẹ Biblu dọ. To whenuena e jẹ whèmẹ, Elija jẹ yé vlẹko ji dọ alọnu Baali tọn na ko ján gbau nado siọ yé, dọ e yì afọdaitẹn, kavi dọ e to amlọndọ bo dona yin finfọn. “Mì dawhá gángán,” wẹ Elija dọna yẹnuwatọ enẹlẹ. E họnwun na Elija dọ mẹhe to Baali sẹ̀n lẹ ma to yẹwhe nujọnu tọn de sẹ̀n, podọ e jlo dọ Islaelivi lẹ ni yọ́n nugbo enẹ.—1 Ahọ. 18:26, 27.

15. Etẹwẹ nuhe jọ do yẹwhenọ Baali tọn lẹ go plọn mí?

15 Na Elija vlẹ yé ko wutu, yẹwhenọ Baali tọn lẹ sọ yí zohunhun susu do “dawhá gángán, bosọ yí awhànnọhí lẹ po owhán lẹ po do to awugblena yede di walọ yetọn, kaka ohùn do to kinkọ̀n tọ́n to yé go.” Ṣigba, osin bado pápá nẹgbé wẹ ehe lẹpo yin! “Ogbè de ma tin, mẹdepope ma siọ, mọ mẹdepope ma hòpọn.” (1 Ahọ. 18:28, 29) Na nugbo tọn, Baali de ma tin. Yẹdoklọmẹnu de poun wẹ, ehe Satani wleawuna nado hẹn gbẹtọ lẹ buali sọn Jehovah dè. Nugbo lọ wẹ yindọ, eyin mẹde de ogán devo depope gbọnvona Jehovah, enẹ nọ dekọtọn do flumẹjijẹ, etlẹ yin winyan mẹ.—Hia Psalm 25:3; 115:4-8.

Jiwheyẹwhe Nugbo lọ Siọ

16. (a) Etẹwẹ gbẹtọ lọ lẹ na ko flin to whenue Elija vọ́ agbà Jehovah tọn jlado to Osó Kalmẹli ji? (b) Nawẹ Elija do jidide etọn to Jiwheyẹwhe mẹ hia whladopo dogọ gbọn?

16 To whenuena e jẹ whèlẹkọ, ojlẹ sọ̀ na Elija nado basi avọ́sinsan etọn. E vọ́ agbà Jehovah tọn he sọgan ko yin hihọliai gbọn kẹntọ sinsẹ̀n-bibasi nugbo tọn lẹ dali jlado. E yí zannu 12 zan, vlavo nado flinnu mẹsusu to akọta whẹndo 10 Islaeli tọn mẹ dọ yé gbẹ́ tin to dandannu glọ nado yìn Osẹ́n Mose tọn he yin nina whẹndo 12 lẹ to pọmẹ. Enẹgodo, e wleawuna avọ́sinsan lọ bo hẹn agbà lọ pete yọ̀n po osin po, ehe sọgan ko yin didà sọn Ohù Meditelane he to yakẹ lọ mẹ. E tlẹ sọ kùndò lẹdo agbà lọ bo kọ̀n osin do e mẹ bọ e gọ́. E wà ehe lẹpo nado do obá he mẹ ewọ tindo jidide to Jiwheyẹwhe etọn mẹ jẹ hia.—1 Ahọ. 18:30-35.

Odẹ̀ Elija tọn dohia dọ ewọ gbẹ́ to omẹ etọn lẹ tọn hòpọn, na e tindo ojlo vẹkuvẹku dọ Jehovah ni “vọ́ ayiha yetọn lẹ́ gọ̀ do godo”

17. Nawẹ odẹ̀ Elija tọn do nuhe tin to otẹn tintan mẹ na ẹn lẹ hia gbọn, podọ nawẹ mí sọgan hodo apajlẹ etọn to odẹ̀ mítọn lẹ mẹ gbọn?

17 To whenue Elija ko wà nuhe e jlo na wà lẹpo godo, e hodẹ̀. Odẹ̀ Elija tọn jẹna ayidego, na e do nuhe tin to otẹn tintan mẹ na ẹn lẹ hia hezeheze. Tintan, e jlo dọ mẹlẹpo ni yọnẹn dọ Jehovah wẹ “Jiwheyẹwhe to Islaeli mẹ,” e ma yin Baali gba. Awetọ, e jlo dọ mẹlẹpo ni yọnẹn dọ devizọnwatọ Jehovah tọn de poun wẹ emi yin, podọ Jiwheyẹwhe wẹ gigo po yẹyi lẹpo po dona yin nina. Podọ to godo mẹ, ewọ dohia dọ emi gbẹ́ to omẹ emitọn lẹ tọn hòpọn, na e tindo ojlo vẹkuvẹku dọ Jehovah ni “vọ́ ayiha yetọn lẹ́ gọ̀ do godo.” (1 Ahọ. 18:36, 37) Elija gbẹ́ yiwanna yé, mahopọnna nugbajẹmẹji he yé hẹnwa yede ji lẹpo na yise matindo yetọn wutu. To whenue mílọsu to dẹ̀ho hlan Jiwheyẹwhe, be mí sọgan nọ do whiwhẹ dopolọ hia, bo nọ dohia dọ yinkọ Jiwheyẹwhe tọn nọ duahunmẹna mí, bosọ nọ do awuvẹmẹ hia mẹdevo lẹ he tindo nuhudo alọgọ tọn ya?

18, 19. (a) Nawẹ Jehovah na gblọndo odẹ̀ Elija tọn gbọn? (b) Etẹwẹ Elija degbena gbẹtọ lọ lẹ nado wà, podọ naegbọn yẹwhenọ Baali tọn lẹ mado jẹna lẹblanu depope?

18 Whẹpo Elija do hodẹ̀, gbẹtọgun he tin to finẹ lọ sọgan ko lẹndọ Jehovah lọsu na yinuwa taidi Baali. Ṣigba to odẹ̀ lọ godo, nugbo lọ họnwun hezeheze. Kandai lọ dọmọ: “Whenẹnu wẹ miyọ́n OKLUNỌ tọn flẹ, bo fiọ avọ́nunina mimẹ̀ lọ, po nake lọ po, po zannu lẹ po, po kọ́gudu lọ po, bosọ didọ osin he tin to avúndo lọ mẹ.” (1 Ahọ. 18:38) Gblọndo ayidego tọn nankọ die! Podọ nawẹ gbẹtọ lọ lẹ yinuwa gbọn?

“Whenẹnu wẹ miyọ́n OKLUNỌ tọn flẹ”

19 Yemẹpo dawhá dọmọ: “OKLUNỌ lọ, ewọ wẹ Jiwheyẹwhe, OKLUNỌ lọ, ewọ wẹ Jiwheyẹwhe.” (1 Ahọ. 18:39) Todin, nugbo lọ wá họnwun na yé lo. Etomọṣo, yé ma ko do yise depope hia. Nado dọ hójọhó, dile etlẹ yindọ yé yigbe dọ Jehovah wẹ Jiwheyẹwhe nugbo lọ to whenue yé mọ miyọ́n flẹ sọn olọn taidi kọdetọn odẹ̀ lọ tọn, enẹ ma yin dohia ayidego tọn dọ yé tindo yise gba. Enẹwutu, Elija biọ to yé si nado do yise yetọn hia to aliho devo mẹ. E dọna yé nado wà nuhe yé dona ko wà to owhe susu jẹnukọn, enẹ wẹ nado setonuna Osẹ́n Jehovah tọn. Osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn dọ dọ yẹwhegán lalo po boṣiọ-sẹ̀ntọ lẹ po dona yin hùhù. (Deut. 13:5-9) Yẹwhenọ Baali tọn ehelẹ yin kẹntọ Jehovah Jiwheyẹwhe tọn he magbe nado yinuwa sọta lẹndai etọn lẹ. Be yé jẹna lẹblanu ya? Be yelọsu do lẹblanu hia ovi homẹvọnọ enẹ lẹpo he yé yí do sanvọ́ gbẹ̀te hlan Baali ya? (Hia Howhinwhẹn lẹ 21:13; Jel. 19:5) Omẹ enẹlẹ ma jẹna lẹblanu depope! Enẹwutu, Elija degbe dọ yé ni yin hùhù bọ yé sọ yin hùhù.—1 Ahọ. 18:40.

20. Naegbọn nuhe homọdọdomẹgotọ lẹ dọ gando aliho he mẹ Elija degbe bọ yẹwhenọ Baali tọn lẹ yin hùhù te go ma sọgbe?

20 To egbehe, mẹdelẹ nọ mọhodọdo kọdetọn mẹtẹnpọn Osó Kalmẹli lọ tọn go to aliho sinsinyẹn mẹ. Mẹdelẹ sọgan hanú dọ sinsẹ̀nnọ zohunhun agọ̀nọ lẹ na yí nujijọ ehe zan nado suwhẹna danuwiwa yetọn sọta sinsẹ̀nnọ devo lẹ. Podọ e blawu dọ, sinsẹ̀nnọ zohunhun agọ̀nọ he yin danuwatọ lẹ sù taun to egbehe. Ṣigba, Elija ma yin zohunhun agọ̀nọ gba. Ewọ yinuwa do ota Jehovah tọn mẹ bọ yẹwhenọ Baali tọn lẹ yin hùhù to aliho dodo tọn mẹ. Humọ, Klistiani nugbo lẹ yọnẹn dọ yé ma sọgan wà nuhe Elija wà pẹpẹ gbọn ohí yíyí do hù mẹylankan lẹ dali gba. Kakatimọ, yé nọ hodo nujinọtedo he devi Jesu tọn lẹpo dona hodo, ehe yin mimọ to nuhe Klisti dọna Pita mẹ dọmọ: “Gọ̀ ohí towe do otẹn etọn mẹ, na mẹhe ze ohí lẹpo wẹ na dọ̀n gbọn ohí dali.” (Mat. 26:52) Jehovah wẹ na hẹn whẹdida dodo ṣẹ to sọgodo, podọ Visunnu etọn wẹ e na yizan nado wà ehe.

21. Nawẹ Elija yin apajlẹ dagbe de na Klistiani nugbo lẹ to egbehe gbọn?

21 Azọngban Klistiani nugbo de tọn wẹ nado nọ do yise hia to gbẹzan etọn mẹ. (Joh. 3:16) Aliho dopo nado wàmọ wẹ nado hodo apajlẹ sunnu nugbonọ lẹ tọn taidi Elija. E sẹ̀n Jehovah po ahun lẹpo po bosọ na tuli mẹdevo lẹ nado wà nudopolọ. E yí adọgbigbo do dohia dọ sinsẹ̀n he Satani nọ yizan nado dọ̀n gbẹtọ lẹ sọn Jehovah godo yin lalo. Podọ e dejido Jehovah go nado didẹ whẹho lẹ, kakati nado ganjẹ nugopipe po ojlo etọn po go. Na nugbo tọn, Elija yiavùnlọna sinsẹ̀n-bibasi wiwe ṣeke. Mì gbọ dopodopo mítọn ni hodo apajlẹ yise etọn tọn!

^ huk. 9 Osó Kalmẹli nọ saba gọ́ na ogbé-mú lẹ, na jẹhọn fifá he nọ wá sọn ohù mẹ nọ yìn do adà osó lọ tọn mẹ, ehe nọ zọ́n bọ jikun po ahún susu po nọ ja whẹwhẹ. To whenuena e yindọ mẹdelẹ nọ lẹndọ Baali wẹ nọ hẹn jikun wá, e họnwun dọ osó ehe yin nọtẹn titengbe de na sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn. Gbọnmọ dali, Osó Kalmẹli he hú kláklá lọ yin nọtẹn dagbe hugan nado dohia dọ sinsẹ̀n lalo wẹ Baali yin.

^ huk. 12 E jẹna ayidego dọ Elija dọna yé dọmọ: “Mì yí miyọ́n de do oglọ” avọ́sinsan lọ tọn blo. Weyọnẹntọ delẹ dọ dọ to whedelẹnu, boṣiọ-sẹ̀ntọ mọnkọtọn lẹ nọ yí agbà he tindo nùvo to nuglọ zan na gbẹtọ lẹ nido lẹndọ miyọ́n lọ nọ wle to azọ́njiawu-liho.