Andra Korinthierbrevet 9:1–15

9  När det gäller hjälpen till* de heliga+ är det egentligen inte nödvändigt att jag skriver till er,  för jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna berömmer jag er och säger att ”de i Akạja har varit redo att hjälpa till sedan ett år tillbaka”. Och er entusiasm har motiverat de flesta här.  Men nu skickar jag bröderna, för jag vill inte att vårt beröm ska visa sig vara tomt skryt. Jag vill att ni verkligen ska vara redo, precis som jag har sagt att ni kommer att vara.  För om några makedonier skulle följa med mig och märka att ni inte är redo, så får vi – men desto mer ni – skämmas för att vi trodde på er.  Därför tyckte jag att det var bäst att be bröderna ge sig av till er i förväg och se till att den rikliga gåva ni har utlovat är förberedd, så att den blir just en generös gåva och inte något framtvingat.  Men så här är det: Den som sår sparsamt ska skörda sparsamt, och den som sår rikligt ska skörda rikligt.+  Var och en ska ge efter vad han har bestämt i sitt hjärta, inte motvilligt eller av tvång,+ för Gud älskar en glad givare.+  Dessutom kan Gud ge er sin generösa omtanke i sådant överflöd att ni alltid och i alla situationer har det ni själva behöver och samtidigt har rikligt för alla slags goda gärningar.+  (Det står ju: ”Han strör gåvor omkring sig, han ger åt de fattiga. Hans rättfärdighet varar för evigt.”+ 10  Men Gud, som generöst förser jordbrukaren med säd att så och som ger bröd att äta, ska förse er med utsäde och mångdubbla det och ge er en god skörd tack vare er rättfärdighet.) 11  Ni blir välsignade i allt så att ni kan vara generösa på alla sätt, vilket får andra att tacka Gud när vi kommer med gåvan från er. 12  Denna offentliga tjänst gör nämligen inte bara att de heliga får sina behov tillgodosedda,+ utan gör också att tacksamheten mot Gud kommer att öka mycket. 13  Nödhjälpen kommer att få dem att ära Gud, eftersom den visar att ni följer de goda nyheterna om Kristus som ni offentligt förkunnar och att ni är frikostiga både mot dem och alla andra.+ 14  Och i innerliga böner för er kommer de att uttrycka sin kärlek till er på grund av den överväldigande generösa omtanke som Gud har visat er. 15  Tacka Gud för hans enastående fria gåva.

Fotnoter

Ordagrant ”tjänsten för”.

Studienoter

nu skickar jag bröderna: Se studienot till 1Kor 16:3.

inte något framtvingat: Det grekiska ord som här återgetts med ”något framtvingat” brukar oftast översättas med ”girighet” och liknande ord. (Lu 12:15; Rom 1:29; Ef 4:19, fotnot; 5:3; Kol 3:5) Det grekiska uttrycket betonar alltså att Paulus och hans medarbetare inte hade giriga motiv när de gjorde insamlingen. Paulus tvingade inte de kristna i Korinth att bidra till hjälparbetet. Han gav dem ingen orsak att känna det som om någon utnyttjade dem eller pressade dem på pengar. Deras gåvor skulle vara frivilliga och motiveras av glädje och generositet. (2Kor 9:7)

den som sår rikligt ska skörda rikligt: Att så ”rikligt” innebar att ge ett överflöd av materiella gåvor som blev till nytta för andra. Paulus ville att de kristna i Korinth bildligt talat skulle så rikligt, dvs. vara generösa när de gav nödhjälp till bröderna och systrarna i Jerusalem. (Rom 15:26; 2Kor 8:4; 9:1, 7) De kristna i Judeen hade tydligtvis gått igenom många svårigheter och kanske förlorat mycket av sina ägodelar på grund av förföljelse från judarna. (1Th 2:14) Paulus visar att de kristna i Korinth också skulle få ”skörda rikligt”, dvs. bli välsignade med Guds generösa omtanke och godkännande, och de kunde också vara säkra på att de själva skulle få det de behövde materiellt. (2Kor 9:8, 10) Det skulle leda till att alla bröder och systrar skulle ge ära åt Gud och tacka honom, antingen för förmånen att ge eller för den hjälp de fick. (2Kor 9:11–14)

har bestämt i sitt hjärta: När Paulus skrev till de kristna i Korinth om nödhjälpen till de kristna i Judeen var han övertygad om att de ville vara med och bidra. (2Kor 8:4, 6, 10; 9:1, 2) Nu behövde korinthierna visa sin villighet i praktiken. (2Kor 9:3–5) Men Paulus ville inte pressa dem, för ingen kan vara ”en glad givare” om han blir tvingad att ge. Paulus var säker på att de redan hade bestämt sig för att ge. Det grekiska ord som återgetts med ”bestämt” i den här versen betyder ”besluta (avgöra) på förhand”. Så Paulus framhåller att en sann kristen ger först efter att han har tänkt igenom vilka behov hans medkristna har och hur han kan hjälpa till ekonomiskt för att fylla de behoven.

motvilligt: Eller ”missunnsamt”. Det grekiska uttryck som återgetts med ”motvilligt” betyder ordagrant ”av sorg”.

av tvång: Det grekiska uttryck som återgetts med ”av tvång” betyder ”av nödvändighet” eller ”under press”. Givaren kan inte känna någon verklig glädje om han tvingas eller känner sig pressad att ge. Paulus visar alltså att det skulle vara helt frivilligt att ge gåvor i den nybildade kristna församlingen. (Jämför 5Mo 15:10.)

för Gud älskar en glad givare: Det värmer Guds hjärta när en kristen ger av rätt motiv för att understödja sann tillbedjan eller hjälpa medtroende. ”En glad givare” är glad därför att han kan ge ett bidrag. Genom historien har Guds folk känt glädje när de har gett av sig själva och sina tillgångar för att understödja tillbedjan av Jehova. Exempelvis var israeliterna på Moses tid glada över att kunna bidra till byggandet av tälthelgedomen. De som hade en villig inställning gav med glädje guld, silver, trä, lingarn och annat som ett frivilligt ”bidrag åt Jehova”. (2Mo 35:4–35; 36:4–7) Flera hundra år senare gav kung David tillsammans med furstar, ledare och andra generösa bidrag till det tempel som Davids son Salomo skulle bygga åt Jehova. (1Kr 29:3–9)

strör gåvor omkring sig: När Paulus här talar om att ge hjälp åt behövande medtroende citerar han från Ps 112:9 enligt den grekiska Septuaginta (111:9, LXX). Där används ett grekiskt ord som här återgetts med ”strör gåvor omkring sig” som en översättning av det motsvarande hebreiska uttrycket. Både det grekiska och det hebreiska uttrycket betyder ”sprida (strö) ut”. I det här sammanhanget förmedlar det bilden av att ge eller dela ut generöst och i överflöd. Därför är även ”delar ut generöst” en möjlig översättning. En verkligt generös person är inte rädd att hans frivilliga gåvor ska göra honom fattig, även om han ibland ger mer än han har råd med. (2Kor 9:8, 10)

Hans rättfärdighet: Paulus fortsätter att citera från de hebreiska skrifterna. (Se studienot till strör gåvor omkring sig i den här versen.) Den som gör omtänksamma saker till nytta för andra, som att vara generös mot den fattige, visar att han har egenskapen rättfärdighet. Någon som lever i enlighet med Guds vilja och rättfärdiga normer i stället för sin egen vilja har hoppet att fortsätta göra det för evigt. (Jämför Mt 6:1, 2, 33.)

offentliga tjänst: Paulus använder det här uttrycket om nödhjälpsarbetet, som skulle göra att de kristna judarna i Jerusalem och Judeen fick ”sina behov tillgodosedda”. Det här arbetet, eller den här tjänsten, var till stor nytta för de kristna. Det grekiska ordet leitourgịa, som förekommer här, och de besläktade orden leitourgẹō (utföra offentlig tjänst) och leitourgọs (offentlig tjänare, eller arbetare) användes av grekerna och romarna för att beskriva arbete eller tjänst som var till allmän nytta och som utfördes för staten eller civila myndigheter. I de kristna grekiska skrifterna används dessa grekiska ord ofta i samband med tempeltjänsten och den kristna tjänsten. Exempel på detta finns i studienoter till Lu 1:23; Apg 13:2; Rom 13:6; 15:16.

Nödhjälpen: Det här är en översättning av ett grekiskt ord som vanligtvis återges med ”tjänst”, vilket visar att den nödhjälp som de kristna ger åt behövande medtroende är en viktig sida av den kristna tjänsten, en kristens ”tillbedjan [ordagrant ”heliga tjänst”]”. (Rom 12:1, 7; se studienoter till Apg 11:29; Rom 15:31; 2Kor 8:4.)

frikostiga: Eller ”frikostiga i ert bidrag”. Det grekiska ordet koinōnịa, som kan återges med ”bidrag”, betyder i grund och botten ”det att dela med andra”, och betydelsen kan variera beroende på sammanhang. (Se studienoter till Apg 2:42; 1Kor 1:9.) Här förmedlar det tanken på att gåvan ska vara motiverad av en känsla av gemenskap. Samma ord används på ett liknande sätt i Heb 13:16: ”Glöm inte att göra gott och att dela med er av det ni har åt andra, för Gud sätter högt värde på sådana offer.”

Media

En familj i Korinth ger ett bidrag för att hjälpa de kristna i Judeen
En familj i Korinth ger ett bidrag för att hjälpa de kristna i Judeen

På bilden ser vi hur det kan ha sett ut när en familj i Korinth lämnar ett bidrag. De har regelbundet lagt undan pengar för att kunna hjälpa sina bröder och systrar i Judeen. (1Kor 16:2) Familjen samarbetar villigt med dem i församlingen som har ansvaret för att organisera nödhjälpen. Eftersom föräldrarna lär sin son att bidra får även han uppleva den glädje som kommer av att ge. (Apg 20:35) Ett år tidigare hade församlingen i Korinth visat att de ville vara med och bidra. (2Kor 8:10, 11) Så i sitt andra inspirerade brev uppmanar Paulus dem att slutföra insamlingen av sin generösa gåva.