Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

KAPITEL TJUGOETT

Han kämpade med rädsla och tvivel

Han kämpade med rädsla och tvivel

1–3. Vad hade Petrus fått uppleva tidigare under dagen, och vad hände under natten?

PETRUS höll hårt i åran och stirrade ut i nattmörkret. Var det ett svagt ljus han kunde skönja vid horisonten i öster, ett tecken på att dagen äntligen började gry? Han hade rott i flera timmar och kände hur det brände i musklerna i både axlar och rygg. Vinden slet i hans hår och piskade upp vattnet på Galileiska sjön. Våg efter våg slog mot fören på fiskebåten och gav honom den ena kallduschen efter den andra. Han fortsatte ro.

2 Någonstans där borta på land hade Petrus och hans kamrater lämnat kvar Jesus ensam. Den dagen hade de sett honom mätta tusentals hungriga människor med bara lite bröd och några fiskar. Folket hade försökt göra Jesus till kung, men han ville inte engagera sig i politik, och han ville inte heller att hans efterföljare skulle ha sådana ambitioner. I stället drog han sig undan folkskaran och övertalade lärjungarna att stiga i båten och fara i väg till motsatta stranden. Under tiden gick han ensam upp på berget för att be. (Mark. 6:35–45; läs Johannes 6:14–17.)

3 Det var nästan fullmåne. När lärjungarna gav sig i väg hade månen stått högt på himlen, men nu sänkte den sig sakta ner mot horisonten i väster. De hade rott hela natten, men ändå hade de bara kommit några kilometer. Den fysiska ansträngningen och vindens och vågornas rytande gjorde det nästan omöjligt för dem att prata med varandra. Så Petrus satt förmodligen tyst i egna tankar.

Petrus hade lärt sig mycket av Jesus, men han hade fortfarande mycket kvar att lära.

4. Varför är Petrus ett fint exempel för oss att följa?

4 Det fanns så mycket att fundera på. Petrus hade träffat Jesus första gången två år tidigare. Det hade varit två mycket händelserika år. Han hade lärt sig en hel del, men han hade fortfarande mycket kvar att lära. Han är ett bra exempel för oss, eftersom han kände både rädsla och tvivel men kämpade emot det. På vilket sätt? Det ska vi se närmare på.

”Vi har funnit Messias”

5, 6. Hur såg Petrus liv ut?

5 Petrus skulle aldrig glömma den dagen han träffade Jesus. Hans bror, Andreas, hade kommit till honom med den spännande nyheten: ”Vi har funnit Messias.” De orden förändrade Petrus liv, och det skulle aldrig mer bli sig likt igen. (Joh. 1:41)

6 Petrus bodde i Kapernaum, en stad som låg vid norra sidan av en insjö som hette Galileiska sjön. Han och Andreas hade en fiskeriverksamhet tillsammans med Jakob och Johannes, som var Sebedeus söner. Petrus och hans fru delade bostad med Andreas, och Petrus svärmor bodde också hos dem. För att kunna försörja ett helt hushåll på fiske var Petrus tvungen att arbeta hårt och vara praktisk och kreativ. Vi kan föreställa oss hur han och de andra männen måste ha slitit hårt många nätter, hur de kastade ut dragnät mellan båtarna och halade ombord fångsten från sjön. Sedan under dygnets ljusa timmar skulle fisken sorteras och säljas, och de måste dessutom hinna laga och rengöra näten.

7. Vad fick Petrus höra om Jesus, och varför var det spännande nyheter?

7 Bibeln berättar att Andreas var Johannes döparens lärjunge. Petrus lyssnade säkert mycket intresserat när Andreas berättade vad Johannes hade sagt. En dag hade Andreas sett hur Johannes pekade på Jesus och sa: ”Se, Guds Lamm!” Andreas hade omedelbart blivit en efterföljare till Jesus. Nu berättade han entusiastiskt för Petrus den spännande nyheten att Messias hade kommit. (Joh. 1:35–41) Efter upproret i Eden omkring 4 000 år tidigare hade Jehova lovat att sända en räddare som skulle ge mänskligheten ett verkligt hopp. (1 Mos. 3:15) Andreas hade träffat Messias, den som skulle rädda mänskligheten. Petrus skyndade i väg för att också få träffa honom.

8. Vad var innebörden i namnet som Petrus fick, men varför ifrågasätter en del namnvalet?

8 Fram till den dagen hade Petrus varit känd som Simon eller Simeon. Men Jesus såg på honom och sa: ”’Du är Simon, Johannes son; du skall kallas Kefas’ (som översätts Petrus).” (Joh. 1:42) ”Kefas” är ett substantiv som betyder ”sten” eller ”klippa”. Jesus ord var tydligen profetiska. Han förutsade att Petrus skulle bli som en klippa – en stabil och pålitlig broder i församlingen. Var det så Petrus tänkte om sig själv? Det är tveksamt. En del som läser evangelieskildringarna i dag tycker inte att man ser de klipplika egenskaperna hos honom. De menar att Bibeln beskriver honom som instabil, oberäknelig och obeslutsam.

9. Vad söker Jehova och hans son hos oss, och varför måste vi lita på deras omdöme?

9 Petrus hade givetvis sina brister. Jesus var fullt medveten om det. Men Jesus sökte alltid efter det goda hos människor, precis som Jehova gör. Och han såg att Petrus hade potential och försökte hjälpa honom att utveckla sina goda egenskaper. Jehova och hans son söker efter det goda även hos oss. Ibland kanske vi tvivlar på att de kan hitta något gott. Men vi måste lita på deras omdöme och visa att vi vill bli övade och formade, precis som Petrus. (Läs 1 Johannes 3:19, 20.)

”Var inte rädd längre”

10. Vad fick Petrus troligen bevittna, men vad återvände han till?

10 Petrus följde troligen med Jesus på hans första predikofärd, så han var kanske med vid bröllopsfesten i Kana. Där utförde Jesus sitt första underverk och förvandlade vatten till vin. Men en ännu större höjdpunkt var när han fick höra Jesus förkunna det fantastiska och hoppfulla budskapet om Guds rike. Trots det lämnade han Jesus och återvände till sin fiskeriverksamhet. Men några månader senare träffade han Jesus igen, och den här gången blev Petrus erbjuden att följa honom på heltid.

11, 12. a) Hur hade Petrus slitit hårt under natten? b) Vad kan Petrus ha undrat när han lyssnade på Jesus?

11 Petrus hade just varit ute hela natten på sjön utan att få någon fisk. Om och om igen hade männen kastat ut näten, men utan resultat. Petrus hade säkert använt all sin yrkesskicklighet och lagt ut näten på olika ställen i sjön. Precis som så många andra fiskare önskade han kanske att han kunde kika ner i det mörka vattnet och se var fiskstimmen höll till. Tänk om det fanns något sätt att locka dem in i hans nät. Sådana tankar gjorde honom nog ännu mer frustrerad. Det var ju inget nöjesfiske han höll på med. Andra var faktiskt beroende av hans fångst. Till sist gav han upp och gick i land tomhänt. Men näten behövde ändå rengöras. Det var det han höll på med när Jesus kom fram till honom.

Petrus tröttnade aldrig på att höra Jesus berätta om Guds rike, som var temat för hans predikoarbete.

12 Folk trängdes runt Jesus för att höra vartenda ord han sa. Eftersom de kom så nära steg han i Petrus båt och bad honom lägga ut en bit från land. Nu hördes hans röst tydligt över vattnet, och han undervisade människorna. Petrus lyssnade uppmärksamt, precis som de på stranden. Han tröttnade aldrig på att höra Jesus berätta om det som var huvudtemat för hans predikoarbete, Guds rike. Tänk vilken förmån det skulle vara att få hjälpa Jesus att sprida det här budskapet runt om i landet. Men skulle det vara praktiskt möjligt? Hur skulle Petrus försörja sin familj? Han kanske undrade hur han skulle klara av att predika med Jesus och samtidigt sköta ett krävande arbete. (Luk. 5:1–3)

13, 14. Vilket underverk utförde Jesus, och hur reagerade Petrus?

13 När Jesus hade talat färdigt sa han till Petrus: ”Gå ut dit där det är djupt, och sänk ner era nät till fångst.” Petrus tvivlade starkt på att det skulle löna sig. Han sa: ”Lärare, hela natten har vi slitit och ingenting fått, men på din befallning skall jag sänka ner näten.” Petrus hade just blivit färdig med att rengöra näten. Han hade nog ingen större lust att lägga ut dem igen, särskilt inte på en tid när fisken inte söker efter föda. Men han gick med på att göra ett försök och signalerade troligen till sina medarbetare i en annan båt att följa efter. (Luk. 5:4, 5)

14 När Petrus började hala in näten kände han att de var oväntat tunga. Han var skeptisk, men han tog i hårdare. Plötsligt såg han massor av fisk som sprattlade i näten. Han vinkade febrilt åt männen i den andra båten att komma och hjälpa till. Det visade sig att fångsten inte rymdes i en enda båt. De fyllde båda båtarna, men ändå var det så mycket fisk att båtarna började sjunka. Petrus var chockad. Han hade sett Jesus använda sin makt tidigare, men den här gången påverkades han personligen. Den här mannen kunde till och med få fisken att simma rakt in i näten! Han blev rädd. Han föll på knä och sa: ”Gå bort från mig, eftersom jag är en syndig man, Herre.” Hur skulle han någonsin kunna känna sig värdig att få samarbeta med en man som hade myndighet att använda Guds kraft? (Läs Lukas 5:6–9.)

”Jag är en syndig man, Herre.”

15. Vad sa Jesus för att hjälpa Petrus med hans tvivel?

15 Jesus sa vänligt: ”Var inte rädd längre. Från och med nu skall du fånga människor levande.” (Luk. 5:10) Nu var det inte tid att vara rädd eller känna tvivel. Petrus skulle inte bekymra sig för fisket och sin inkomst, och han skulle inte heller tänka för mycket på sina fel och brister. Jesus hade ett viktigt arbete att utföra som skulle påverka hela mänsklighetens framtid. Petrus tjänade en Gud som ”förlåter i rikt mått”. (Jes. 55:7) Jehova skulle se till att han fick det han behövde, både fysiskt och andligt. (Matt. 6:33)

16. Hur reagerade Petrus, Jakob och Johannes på Jesus inbjudan, och varför var det ett bra beslut?

16 Petrus reagerade snabbt på Jesus ord, och det gjorde Jakob och Johannes också. ”Så förde de båtarna tillbaka till land och övergav allt och följde honom.” (Luk. 5:11) Petrus visade att han trodde på Jesus och den som hade sänt honom. Det var det bästa han kunde göra. Kristna i vår tid visar tro när de övervinner tvivel och rädsla för att kunna tjäna Gud. De som förtröstar på Jehova kan alltid känna sig trygga. (Ps. 22:4, 5)

”Varför gav du efter för tvivel?”

17. Vilka minnen hade Petrus av de senaste två åren?

17 Ungefär två år hade gått sedan Petrus första möte med Jesus. Petrus var ute på Galileiska sjön och kämpade mot stormen, precis som vi läste i början av det här kapitlet. Vi vet naturligtvis inte vilka minnen som dök upp i hans sinne. Det hade ju hänt så mycket. Bland annat hade Jesus botat Petrus svärmor, och han hade hållit sin berömda bergspredikan. Gång på gång hade han visat att han var Messias, både genom att undervisa och göra underverk. Under de månader som gått hade Petrus säkert arbetat på sina brister och lärt sig hantera sin rädsla och sina tvivel. Jesus hade till och med utvalt honom som en av de tolv apostlarna. Men Petrus skulle snart upptäcka att han inte hade övervunnit sina svagheter helt och hållet.

18, 19. a) Beskriv vad Petrus såg på Galileiska sjön. b) Vad hände när Petrus ville gå ut till Jesus?

18 Under nattens fjärde vaktpass, alltså någon gång mellan klockan tre och soluppgången, slutade Petrus plötsligt ro och stelnade till. Långt där borta var det något som rörde sig på vattnet. Var det månskenet som reflekterades i de häftiga vågorna? Nej, det han såg rörde sig stadigt mitt i stormen. Och nu såg han bättre, det var faktiskt en människa. En man som gick på vattnet! Men när mannen kom närmare såg det ut som han tänkte gå förbi dem. De blev skräckslagna och trodde att det var något övernaturligt. Men mannen sa: ”Fatta mod, det är jag; var inte rädda.” Det var Jesus. (Matt. 14:25–27)

19 Petrus svarade: ”Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig över vattnet.” (Matt. 14:28) Han reagerade mycket modigt. Han ville uppleva den övernaturliga kraften från Jesus och tänkte att det skulle stärka hans tro. Jesus vinkade honom till sig. Petrus klättrade över relingen och ställde sig på vågorna. Tänk dig hur han kände det när han märkte att vattenytan var som ett fast golv under hans fötter. Det måste ha känts helt overkligt att gå mot Jesus ute på vattnet. Men plötsligt övermannades han av sina egna tankar. (Läs Matteus 14:29.)

”När han såg den hårda vinden blev han rädd.”

20. a) På vilket sätt blev Petrus distraherad, och vad hände då? b) Vad sa Jesus till Petrus?

20 Petrus var tvungen att hålla blicken fäst på Jesus. Med Jehovas kraft höll Jesus honom ovanför de rasande vågorna, eftersom han såg Petrus tro. Men Petrus blev distraherad. Bibeln berättar: ”När han såg den hårda vinden blev han rädd.” Han såg hur skummet yrde när vågorna slog mot båten, och han fick panik. Han trodde säkert att han skulle försvinna ner i djupet och drunkna. När han blev rädd försvagades hans tro. Den man som Jesus kallade ”klippan” började sjunka som en sten på grund av sviktande tro. Han var en duktig simmare, men vad hjälpte det? Han ropade: ”Herre, rädda mig!” Jesus tog hans hand och drog upp honom. När de fortfarande stod på vattnet gav Jesus honom något att tänka på. Han sa: ”Du med lite tro, varför gav du efter för tvivel?” (Matt. 14:30, 31)

21. Varför är tvivel så farligt, och hur kan vi kämpa emot?

21 ”Ge efter för tvivel” – vilka träffande ord. Tvivel kan vara en mycket stark, destruktiv kraft. Ger vi efter för tvivel kan vår tro frätas sönder. Vi måste kämpa emot med all kraft. Hur då? Genom att tänka på rätt saker. Om vi går och funderar på sådant som skrämmer oss, slår ner modet på oss eller får oss att bli distraherade i vår tillbedjan av Jehova kan vi börja tvivla. Men om vi koncentrerar oss på vad Jehova och hans son har gjort, vad de gör nu och vad de kommer att göra för sina tjänare så håller vi frätande tvivel borta.

22. Varför är Petrus värd att efterlikna?

22 När Petrus följde med Jesus upp i båten såg han att ovädret avtog. Sjön blev alldeles lugn. Han och de andra lärjungarna sa: ”Du är verkligen Guds Son.” (Matt. 14:33) När dagen sakta började gry kände han sig säkert mycket glad och tacksam. Han hade lärt sig att han måste slå bort tvivel och rädsla. Givetvis hade han långt kvar innan han blev den klippa som Jesus hade förutsagt. Men han hade bestämt sig för att fortsätta kämpa och fortsätta växa i tro. Har du också bestämt dig för det? I så fall tycker du nog att Petrus är värd att efterlikna.