Aver yem sha atineakaa

Bibilo Ôr Kwagh u Mhii u Iniongo i Halloween Ér Nyi?

Bibilo Ôr Kwagh u Mhii u Iniongo i Halloween Ér Nyi?

Mlumun u Bibilo i ne yô

 I ter ishember i Halloween ken Bibilo ga. Nahan kpa, gbenda u ior mba sha ayange a tsuaa eren iniongo ne la, man er i eren i hegen ne la cii tese ér, iniongo ne har sha atesen a aiegh a sha a kwagh u mbakpenev man ujijingi mba se nengen a ve ga la, shin azôv.—Nenge  “Yiase i Halloween man aeren a i.”

 Bibilo kaa ér: “Or u nan pin jijingi u orkpen kwagh, shin nan pin jijingi u tsengan pasen akaa kwagh, shin or u lamen a mbakpenev” cii, “i̱ de zough a nan ken a we ga.”. (Duteronomi 18:10-12.) Shin er mbagenev ve nenge iniongo i Halloween ér ka di kwagh hômon u a lu a kwaghbo ker ga nahan kpa, Bibilo yô tese ér aeren a a gbe a zough vea iniongo ne la ka a dedoo ga. Bibilo ôr ken takerada u 1 Mbakorinte 10:20, 21 ér: “Sarem u ma ne zough ma ne lu kwagh môm a ujijingi mba bov ga. Ne fatyô u man iyongo i Ter kua i ujijingi mba bov la imôngo ga.”

 Yiase i Halloween man aeren a i

  1.   Samhain : Se fatyô u fan er iniongo i Halloween yange hii la, sha u nengen kwagh u zegetakerada ugen u pasen asember u i yer ér, The World Book Encyclopedia la a er yô. U kaa ér: “Lu iniongo i mbafanaôndo ga mba sha ayange a tsuaa mba kweior u i yer ér Celt la eren anyom a kar i hembe 2,000 nahan hegen yô. Ior i Celt yange ve na jighjigh ér mbakpenev vea fatyô u zenden vea mbaumav hen shighe ne je kpaa. Hen shighe u yange a eren iniongo i Samhain yô, mbaumav ve na jighjigh ér vea fatyô u nengen a mbakpenev.” Nahan kpa, Bibilo tese wang ér mbakpenev yô “fa ma kwagh ga.” (Orpasenkwagh 9:5) Sha nahan yô, vea fatyô u nengen a mbaumav ga.

  2.   Akondo a i huan man kwagh u i ye man afer a i eren ior shin gbenda u i nengen ior shighe u i lu eren iniongo i Halloween yô: Sha kwagh u ityakerada i Halloween i i yer ér, An American Holiday man An American History la i er yô, ior i Celt mban mbagenev yange ve hua akondo a cieryol ve zenden, sha er ujijingi mba mbakpenev mba ve dugh ve lu zenden la vea nenge a ve kpa vea fa ér mba môm ken ve, nahan vea er ve kwagh ga yô. Mbagenev yange ve naan mbakpenev usuwiit sha er ishima a kera vihi mbakpenev mbara a ve ga yô. Ken iaven i kuman ér hii inyom i 500 zan zan 1000 la, mbahemenev mba kwaghaôndo u ken Yuropa hii u dondon aeren a ior mbafanaôndoga mban, nahan ve kaa a ior mba ken kwaghaôndo ve la ér ve̱ zaan sha uya mba iorov ve hua akondo a Halloween ve pinen iyua. Kpa Bibilo lumun a ieren i maan mcivir u aiegh a mcivir u Aôndo la ga.—2 Mbakorinte 6:17.

  3.   Mure-orkpen, mba duen devur, mbaman-awambe man mbatsav: Ior fa er aeren ne a dugh hen ujijingi mba bov yô, ica i gba hegen. (Nenge takerada u Halloween Trivia la) Bibilo pase se wang ér se se̱ hendan a ujijingi mba bov shi se̱ de ember a ve imôngo ga.—Mbaefese 6:12.

  4.   Ijôndough ki Halloween shin amenger: Ken iaven i kuman er hii inyom i 500 zan zan 1485 la, “ior yange ve zaan sha ihinda ihinda ve zamber ior ér ve na ve kwaghyan, ve di vea er msen sha ci u ior vev mba ve kpe la.” Yange ve lu a “ijondogh man amenger man ukyendor mba tese ér i kôr ma jijingi u orkpen u a lu ken pugatori yô.” (Nenge takerada u Halloween​—From Pagan Ritual to Party Night la) Mbagenev kaa ér amenger la yange lu sha u zendan ujijingi mbabov. Yange i de u eren tom u ijôndough sha u ember iniongo i Halloween ken inyom i 1800 ken tar u North America, kpa i gema eren tom a atam a agbodo sha ci u yange ve ngee shi ve taver u tseven shin ongor dughun ruam na u ken atô la ga. Jighjigh u ior lu a mi sha kwagh u aeren er uma u kpen ga, pugatori, man msen u eren sha ci u mbakpenev la cii due ken Bibilo ga.—Esekiel 18:4.