•  Hur kommer Jehovas vittnen fram till om det är lämpligt att fira en högtid?

•  Älskar Jehovas vittnen fortfarande sina familjer, även om de inte firar vissa högtider?

•  Försöker Jehovas vittnen hindra andra från att fira vissa högtider?

 Innan Jehovas vittnen avgör om de ska fira en högtid eller inte vänder de sig till Bibeln. En del högtider och helgdagar strider helt klart mot Bibelns principer. Då tar vittnena inte del i sådant firande. När det gäller andra högtider är det upp till varje enskilt vittne att fatta ett eget beslut. Målet är att kunna ha ”ett rent samvete inför Gud och människor”. (Apostlagärningarna 24:16)

 Det här är några frågor som Jehovas vittnen ställer sig själva när de ska avgöra om de ska fira en högtid eller inte. a

•   Har högtiden sin grund i en obiblisk lära?

   Biblisk princip: ”’Gå ... ut från dem och avskilj er’, säger Jehova [Gud], ’och sluta upp med att röra vid det orena.’” (2 Korinthierna 6:15–17)

   Jehovas vittnen vill vara helt avskilda från läror som är andligt orena, det vill säga som går emot det som Bibeln lär. Av den anledningen kan de inte fira något av följande:

   Högtider som har sin grund i tron på eller tillbedjan av andra gudar. Jesus konstaterade: ”Det är Jehova, din Gud, du ska tillbe, och det är bara honom du ska tjäna.” (Matteus 4:10) Jehovas vittnen vill följa den här uppmaningen och firar därför inte jul, påsk eller första maj, b eftersom de här högtiderna har sin grund i tillbedjan av andra gudar än Jehova. Här följer fler högtider som de inte firar av samma orsak.

  •  Kwanzaa. Namnet kwanzaa ”kommer från de swahiliska orden matunda ya kwanzaI, som betyder ’förstlingsfrukt’ och syftar på högtidens ursprung i de tidigaste skördefester som dokumenterats i Afrikas historia”. (Encyclopedia of Black Studies) Även om vissa anser att kwanzaa inte är en religiös högtid jämförs den i Encyclopedia of African Religion med en afrikansk högtid där den första skörden ”offras till gudarna och till förfäderna för att tacka dem”. Det sägs vidare: ”Det är samma anda av tacksamhet och uppskattning för livets gåva från förfäderna som präglar den afroamerikanska högtiden kwanzaa.”

  •  Kinesiska månfesten. Det här är en ”högtid till mångudinnans ära”. (Holidays, Festivals, and Celebrations of the World Dictionary) Den inbegriper en ritual där ”kvinnorna i huset bugar sig, något som på kinesiska kallas koutou, inför gudinnan”. (Religions of the World: A Comprehensive Encyclopedia of Beliefs and Practices)

  •  Nouruz (nowruz). ”Högtiden kan delvis härledas till zoroastrismen och utgjorde en av de heligaste dagarna i den forntida zoroastriska kalendern. ... I synnerhet var det middagstidens ande – känd som Rapithwin, som man ansåg hade drivits ner i avgrunden av vinterns ande under de kalla månaderna – som välkomnades tillbaka med firande vid middagstid på dagen för nowruz enligt zoroastrisk tradition.” (FN-organisationen UNESCO)

  •  Shab-e Yaldā. Den här högtiden firas vid vintersolståndet och har en ”tydlig koppling till tillbedjan av Mithra”, ljusets gud, enligt boken Sufism in the Secret History of Persia. En del menar också att högtiden kan ha kopplingar till tillbedjan av de romerska och grekiska solgudarna. c

  •  Thanksgiving. Precis som kwanzaa har den här högtiden sitt ursprung i gamla skördehögtider till olika gudars ära. Med tiden ”togs dessa forntida folktraditioner över av den kristna kyrkan”. (A Great and Godly Adventure: The Pilgrims and the Myth of the First Thanksgiving)

   Högtider som har sin grund i vidskepelse. I Bibeln sägs det att de som ”dukar ett bord åt guden Lyckan” hör till dem ”som sviker Jehova”. (Jesaja 65:11) Därför vill inte Jehovas vittnen fira någon av följande högtider:

  •  Midsommar (Ivan kupala). Från början var firandet en hednisk högtid i samband med sommarsolståndet. ”Även om det folkliga midsommarfirandet sammanfaller med firandet av Johannes Döparen finns det också en stark koppling till naturåret. ... Det var ... då man tog tydor om vad som skulle hända i framtiden”, kan man läsa i Nationalencyklopedin. I boken The A to Z of Belarus kan man läsa följande om Ivan kupala: ”Enligt folktro släpper naturen lös sina magiska krafter under den här natten, och med hjälp av mod och tur kan de fångas.”

  •  Asiatiska nyåret (kinesiska nyåret och koreanska nyåret). ”Under den här tiden på året är det särskilt viktigt att familjer, vänner och släktingar försäkrar sig om att få tur och lycka, vördar gudarna och andarna och önskar alla ett lyckosamt nytt år.” (Mooncakes and Hungry Ghosts: Festivals of China) Det koreanska nyåret ”inbegriper förfädersdyrkan, ritualer för att skrämma bort onda andar och tillförsäkra sig tur och lycka under det nya året samt teckentydning för att ta reda på vad det nya året ska föra med sig”. (Encyclopedia of New Year’s Holidays Worldwide)

   Högtider som har sin grund i uppfattningen att själen är odödlig. Bibeln säger klart och tydligt att själen kan dö. (Hesekiel 18:4) Därför firar inte Jehovas vittnen följande högtider, som stöder läran om den odödliga själen:

  •  Alla själars dag (de dödas dag). Det här är en dag att ”minnas och hedra alla som dött”, enligt New Catholic Encyclopedia. ”Under medeltiden var det en vanlig uppfattning att själarna i skärselden den här dagen kunde visa sig som irrbloss, häxor, paddor etc. för personer som behandlat dem illa under deras liv.”

  •  Qingmingfesten och spökfesten. De här två festerna hålls för att hedra förfäderna. I boken Celebrating Life Customs Around the World: From Baby Showers to Funerals sägs det att man under qingming ”bränner upp mat, drycker och sedlar för att försäkra sig om att de döda inte är hungriga, törstiga eller utan pengar”. I samma bok står det: ”Under det hungriga spökets månad, i synnerhet under natten då det är fullmåne, [tror man] att det finns ett starkare band mellan de döda och de levande än under någon annan natt, så det är viktigt att försöka blidka de döda och hedra förfäderna.”

  •  Chuseok. Enligt The Korean Tradition of Religion, Society, and Ethics ingår det i den här högtiden att man ”offrar mat och vin till de dödas själar”. Offren återspeglar ”tron på själens fortsatta existens efter kroppens död”.

   Högtider som har kopplingar till det ockulta. I Bibeln står det: ”Bland er får det inte finnas någon som ... håller på med spådom, magi eller teckentydning, någon trollkarl, någon som uttalar besvärjelser, någon som rådfrågar ett andemedium eller en spåman eller någon som söker vägledning hos de döda. De som håller på med sådant är avskyvärda för Jehova.” (5 Moseboken 18:10–12) Jehovas vittnen vill hålla sig borta från all slags ockultism – till exempel astrologi (en slags spådom) – och firar därför inte halloween eller någon av följande högtider:

  •  Singalesiska och tamilska nyåret. ”De traditionella ritualerna i samband med det här firandet ... inbegriper att man utför vissa aktiviteter vid tidpunkter som enligt astrologin är särskilt lyckobådande.” (Encyclopedia of Sri Lanka)

  •  Songkran. Namnet på den här asiatiska högtiden ”härleder från ... [ett ord på sanskrit] som betyder ’rörelse’ eller ’förändring’ och markerar att solen rör sig in i Vädurens stjärnbild”. (Food, Feasts, and Faith: An Encyclopedia of Food Culture in World Religions)

   Högtider som har samband med tillbedjan under Moses lag, som upphörde att gälla när Jesus offrade sitt liv. Bibeln konstaterar: ”Kristus är slutet på lagen.” (Romarna 10:4) De kristna har fortfarande nytta av principerna i den lag som Gud gav israeliterna. Men de firar inte högtiderna som nämns i den, i synnerhet inte dem som pekade fram emot Messias, som de kristna redan tror har kommit. Bibeln säger: ”Detta [till exempel högtiderna] är en skugga av det som skulle komma, men verkligheten tillhör Kristus.” (Kolosserna 2:17) De här högtiderna har fullgjort sitt syfte, och några av dem har dessutom med tiden börjat inbegripa oskriftenliga inslag. Därför firar Jehovas vittnen ingen av följande högtider:

  •  Chanukka (hanukka). Den här högtiden firas till minne av återinvigningen av det judiska templet i Jerusalem. Men i Bibeln sägs det att Jesus blev överstepräst i ett ”större och fullkomligare tält [eller tempel] som inte är gjort med människohänder, det vill säga som inte är jordiskt”. (Hebréerna 9:11) För de kristna ersatte det här symboliska templet det fysiska templet i Jerusalem.

  •  Rosh ha-shana. Den här högtiden firas vid den första dagen på det judiska året. När den firades i det forntida Israel ingick särskilda offer till Gud. (4 Moseboken 29:1–6) Men Jesus Kristus fick, i egenskap av Messias, ”slaktoffer och offergåvor att upphöra”. (Daniel 9:26, 27) Med andra ord har offren förlorat sitt värde i Guds ögon.

•   Är högtiden ett försök till interreligiöst samarbete?

   Biblisk princip: ”Vad har en troende gemensamt med en som inte tror? Och vad har avgudar med Guds tempel att göra?” (2 Korinthierna 6:15–17)

   Jehovas vittnen försöker att hålla fred med sina medmänniskor och respekterar allas rätt att tro på det de vill. Men de firar inte högtider som på något av följande sätt förespråkar samarbete mellan olika trosriktningar:

   Firande av religiösa personer eller händelser som uppmuntrar till att människor av olika religioner tillber tillsammans. När Gud förde sitt forntida folk till ett nytt land där invånarna tillhörde andra religioner sa han: ”Ni ska inte sluta förbund med dem eller deras gudar. ... Då skulle ni börja tillbe deras gudar, och det skulle bli en snara för er.” (2 Moseboken 23:32, 33) Jehovas vittnen tar därför inte del i någon av följande högtider:

  •  Loi krathong. Under den här thailändska högtiden ”gör man skålar av löv som man lägger ljus och rökelsestickor på innan man lägger ut dem i vattnet. De flytande farkosterna sägs föra bort otur. Högtiden är egentligen en hyllning till ett heligt fotavtryck som Buddha lämnade efter sig.” (Encyclopedia of Buddhism)

  •  National Repentance Day. De som tar del i den här högtiden ”samtycker till den kristna trons grunder”, sa en myndighetsperson som citerades i The National, en dagstidning i Papua Nya Guinea. Han sa också att dagen ”framhäver landets kristna principer”.

  •  Vesakfesten. ”Det här är den heligaste av buddhismens helgdagar och firas till minne av Buddhas födelse, upplysning och död, då han uppnådde nirvana.” (Holidays, Festivals, and Celebrations of the World Dictionary)

   Högtider som grundar sig på religiösa traditioner som inte har något stöd i Bibeln. Jesus sa till de religiösa ledarna: ”Ni [har] upphävt Guds ord genom era traditioner.” Han sa också att deras tillbedjan var meningslös eftersom de lärde ut ”läror från människor”. (Matteus 15:6, 9) Eftersom Jehovas vittnen tar de här orden på allvar är det många religiösa högtider som de inte firar.

  •  Trettondagen (epifania, timkat eller los reyes magos). Denna dag firas antingen till minne av astrologernas besök hos Jesusbarnet eller till minne av Jesus dop. I samband med den här helgdagen började man att ”kristna vissa hedniska vårfester som firades till ära för gudarna över floder och vattendrag”. (The Christmas Encyclopedia) Timkat, en besläktad högtid, ”har djupa rötter i folksägen”. (Encyclopedia of Society and Culture in the Ancient World)

  •  Marie himmelsfärdsdag (Jungfru Marias upptagning till himmelen). De som firar den här högtiden tror att Jesus mor togs upp till himlen med sin fysiska kropp. Enligt Religion and Society: Encyclopedia of Fundamentalism var den här trosuppfattningen ”okänd i den tidiga kyrkan, och den finns inte omnämnd i Bibeln”.

  •  Högtiden Marias obefläckade avlelse. ”Läran om den obefläckade avlelsen finns inte uttryckligen i Skriften ... [Det] är en lära som kyrkan har skapat.” (New Catholic Encyclopedia)

  •  Fastan. Den här perioden av ånger och fasta infördes enligt New Catholic Encyclopedia ”på 300-talet”, mer än 200 år efter det att Bibeln blivit fullbordad. Angående fastetidens första dag sägs det i samma uppslagsverk: ”De rättrognas sedvänja att ta emot aska på askonsdagen har varit allmängiltig sedan konciliet i Benevento 1091.”

  •  Meskel (maskal). Enligt ett uppslagsverk firar man vid den här etiopiska högtiden ”upptäckten av det sanna korset (det som Jesus korsfästes på) med dans runt brinnande bål”. (Encyclopedia of Society and Culture in the Medieval World; parentes av skribenten) Men Jehovas vittnen använder inte korset i sin tillbedjan.

•   Upphöjer högtiden en person, en organisation eller en nationell symbol?

   Biblisk princip: ”Så här säger Jehova: ’Förbannad är den man som hoppas på människor, som förlitar sig på mänsklig kraft och vänder sig bort från Jehova.’” (Jeremia 17:5)

   Jehovas vittnen talar gärna uppskattande om andra och ber för dem, men de tar inte del i några av följande eller liknande evenemang eller firanden:

   Helgdagar som ärar en styresman eller någon annan framstående person. Bibeln uppmanar oss: ”För er egen skull, förlita er inte på en människa, hon är lika flyktig som en utandning. Skulle hon vara något att räkna med?” (Jesaja 2:22) Av den anledningen firar Jehovas vittnen till exempel inte en regents födelsedag.

   Firande av landets flagga. Jehovas vittnen firar inte flaggans dag. Varför inte? Eftersom Bibeln säger: ”Håll er borta från avgudarna.” (1 Johannes 5:21) Vissa skulle inte säga att flaggan är en avgud, det vill säga ett föremål för tillbedjan. Men historikern Carlton Hayes skrev: ”Nationalismens förnämsta symbol för tro och centrala föremål för tillbedjan är flaggan.” (Essays on Nationalism)

   Högtider och helgdagar som upphöjer helgon. Vad hände när en uppriktigt troende man föll på knä för aposteln Petrus? Bibeln berättar: ”Petrus hjälpte honom upp och sa: ’Res dig upp, jag är också bara en människa.’” (Apostlagärningarna 10:25, 26) Eftersom varken Petrus eller någon av de andra apostlarna ville bli ärade eller vördade på något särskilt sätt, tar Jehovas vittnen inte del i några högtidsdagar för att ära dem som anses vara helgon. Här följer några exempel:

  •  Alla helgons dag (allhelgonadagen). ”En helgdag till ära för alla helgon ... Ursprunget till helgdagen är oklart.” (New Catholic Encyclopedia)

  •  Festdagen för Jungfru Maria av Guadalupe. Under den här högtiden uppmärksammar man ”Mexikos skyddshelgon”, som en del menar är Maria, Jesus mor. Enligt sägnen uppenbarade hon sig mirakulöst för en bonde år 1531. (The Greenwood Encyclopedia of Latino Literature)

  •  Namnsdag. ”En namnsdag är ett firande av det helgon som ett barn namngetts efter, antingen vid dopet eller vid konfirmationen”, sägs det i boken Celebrating Life Customs Around the World: From Baby Showers to Funerals. Samma bok förklarar att namnsdagen ”har en stark religiös koppling”.

   Dagar som uppmärksammar politiska och sociala frågor. ”Det är bättre att söka trygghet hos Jehova än att förlita sig på människor”, sägs det i Bibeln. (Psalm 118:8, 9) Jehovas vittnen vill tydligt visa att de vänder sig till Gud, och inte till människor, för en lösning på världens problem. Därför vill de till exempel inte fira internationella ungdomsdagen eller kvinnodagen, som uppmärksammar politiska och sociala ställningstaganden. Av samma anledning engagerar de sig inte i minnesdagar för slaveriets avskaffande eller liknande tillställningar. I stället litar de på att Guds rike ska lösa alla problem med rasism och diskriminering. (Romarna 2:11; 8:21)

•   Upphöjer högtiden en nation eller etnisk grupp?

   Biblisk princip: ”Gud [är] inte ... partisk. Han tar emot alla som visar respekt för honom och gör det som är rätt, vilket folk de än tillhör.” (Apostlagärningarna 10:34, 35)

   Även om många Jehovas vittnen älskar det land de bor i deltar de inte i firanden som upphöjer en nation eller etnisk grupp över en annan på något av de sätt som beskrivs i följande uppräkning.

   Militära minnesdagar. Jesus förespråkade inte krig, utan tvärtom sa han till sina efterföljare: ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er.” (Matteus 5:44) Därför tar inte Jehovas vittnen del i några evenemang som hedrar soldater, däribland dessa helgdagar:

  •  Anzac Day. Anzac är en förkortning som används om den australisk-nyzeeländska armékåren (Australian and New Zealand Army Corps). ”Anzac Day har med tiden utvecklats till en minnesdag för dem som stupat i krig.” (Historical Dictionary of Australia)

  •  Veterandagen (stilleståndsdagen, Remembrance Sunday eller Memorial Day). De här högtidsdagarna firas för att hedra ”krigsveteraner och dem som stupat i landets krig”. (Encyclopædia Britannica)

   Högtidsdagar som uppmärksammar en nations historia eller självständighet. Jesus sa om sina efterföljare: ”De är inte någon del av världen, precis som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 17:16) Jehovas vittnen vill gärna lära sig mer om olika länders historia, men de vill inte ta del i följande eller liknande evenemang:

  •  Australia Day. Enligt Worldmark Encyclopedia of Cultures and Daily Life hålls den här dagen till minne av ”den dag 1788 då de engelska soldaterna reste sin flagga och utropade Australien som ny koloni”.

  •  Guy Fawkes Day. Detta är ”en dag av nationalfirande till minne av Guy Fawkes och andra katolska sympatisörers misslyckade sprängattentat mot kung Jakob I och det engelska parlamentet 1605”. (A Dictionary of English Folklore)

  •  Självständighetsdagen. I många länder är det här ”en dag tillägnad folkligt firande av årsdagen för nationens begynnande självständighet”. (Merriam-Webster’s Unabridged Dictionary)

•   Är högtiden kopplad till ohämmat eller omoraliskt uppförande?

   Biblisk princip: ”Ni har tillräckligt länge gjort det som människor i världen vill. Era liv präglades av skamlöst uppförande, ohämmade begär, drickande, vilda fester, fylleslag och avskyvärd avgudadyrkan.” (1 Petrus 4:3)

   Jehovas vittnen lever enligt den här principen och undviker högtider som inbegriper fylla och vilt festande. De träffar gärna sina vänner, och de kan välja att dricka alkohol, men i så fall i måttliga mängder. De gör sitt bästa för att följa Bibelns råd: ”Vare sig ni äter eller dricker eller gör något annat, gör allt till Guds ära.” (1 Korinthierna 10:31)

   Av den anledningen är Jehovas vittnen inte med på karnevaler eller liknande festligheter som främjar ett uppförande som fördöms i Bibeln. I den här kategorin ingår den judiska högtiden purim. Även om den under många århundraden har firats till minnet av judarnas räddning undan förintelse på 400-talet f.v.t. kan den nu för tiden ”med rätta kallas den judiska motsvarigheten till mardi gras eller en karneval”, sägs det i boken Essential Judaism. För många firare ”ingår det att klä ut sig (ofta till person av motsatt kön), festa, supa och skräna”.

 Ja. Bibeln uppmanar oss att älska och respektera våra familjemedlemmar, oavsett vilken religion de tillhör. (1 Petrus 3:1, 2, 7) När ett Jehovas vittne slutar fira vissa högtider kan släktingar naturligtvis känna sig ledsna, sårade och rentav svikna. Därför försöker många vittnen försäkra sina släktingar om att de fortfarande älskar dem och taktfullt förklara vad som ligger bakom deras beslut. Många ser också till att besöka släktingarna vid andra tillfällen.

 Nej. De inser att alla måste fatta sina egna beslut. (Josua 24:15) Jehovas vittnen vill ”ära alla slags människor”, oavsett deras religion. (1 Petrus 2:17)