”Om du verkligen vill lära känna Gud ska du hålla dig till Jehovas vittnen.” När jag fick höra det här blev jag helt paff. Vid det laget hade jag studerat Bibeln med Jehovas vittnen ett tag. Men för att förklara vad som låg bakom min reaktion måste jag få berätta lite om mitt liv.

 Jag föddes i Quezaltepeque, en stad i El Salvador. Jag var nummer sex i en syskonskara på femton. Mina föräldrar försökte uppfostra mig till att bli en ärlig och laglydig människa. Och dessutom brukade några Jehovas vittnen, däribland Leonardo, komma hem till oss för att lära oss om Bibeln. Men jag struntade i det jag fick lära mig och fattade det ena dåliga beslutet efter det andra. Som 14-åring började jag dricka och ta droger med mina klasskompisar, som en efter en hoppade av skolan och gick med i ett gäng. Dumt nog gjorde jag precis som dem. Hela dagarna drog vi omkring på gatorna och krävde folk på pengar och stal för att få ihop till vårt missbruk.

 Gänget blev min familj. Jag kände att jag var skyldig dem min lojalitet. En dag var till exempel en annan gängmedlem hög på droger och gav sig på min granne. Under slagsmålet lyckades grannen övermanna honom och ringde polisen. Jag blev rasande och började slå sönder grannens bil för att få honom att släppa min vän. Grannen bad mig att sluta, men det var förgäves. Jag krossade ruta efter ruta och totalförstörde bilen.

 När jag var 18 drabbade mitt gäng samman med polisen. Jag skulle precis kasta i väg en hemmagjord bomb när den av någon anledning exploderade i min hand. Jag minns bara att jag tittade på min söndertrasade hand, sedan svimmade jag. När jag vaknade upp på sjukhuset fick jag veta att jag hade förlorat höger hand, blivit döv på höger öra och nästan blivit blind på höger öga.

 Trots mina skador återvände jag till gänget så fort jag blivit utskriven från sjukhuset. En kort tid efter det greps jag av polisen och hamnade i fängelse. Där blev jag ännu mer indragen i gängverksamheten. Jag och andra medlemmar umgicks hela dagarna – från frukost, då vi rökte dagens första joint, tills det var dags att gå och lägga sig.

 Leonardo hälsade på mig i fängelset. När vi satt och pratade pekade han på en tatuering på min högra arm. ”Vet du vad de där tre prickarna står för?” frågade han. ”Självklart”, svarade jag, ”sex, droger och rock’n’roll.” Leonardo fortsatte: ”Jag skulle snarare säga att de står för sjukhus, fängelse och död. Du har varit på sjukhus, och nu sitter du i fängelse. Då förstår du vad som väntar härnäst.”

 Det Leonardo sa skakade om mig. Han hade ju rätt – jag höll på att gräva min egen grav. Leonardo frågade om jag ville studera Bibeln med honom, och jag tackade ja. Det jag lärde mig från Bibeln fick mig att förändra mitt liv. Den säger till exempel att ”dåliga vänner förstör god moral”. (1 Korinthierna 15:33, fotnoterna) En av de första sakerna jag behövde göra var alltså att skaffa nya vänner. Så i stället för att gå på gängmöten började jag gå på mötena som vittnena höll i fängelset. Där träffade jag Andrés, en intern som hade blivit döpt som ett Jehovas vittne i fängelset. Han frågade om jag ville äta frukost med honom. Från och med då startade jag inte längre dagen med en joint, utan med en bibelvers som jag och Andrés pratade om.

 Gängmedlemmarna märkte snart att jag höll på att förändras. En dag sa en av gängledarna att han ville prata med mig. Jag blev rädd. Det är ju i princip omöjligt att gå ur ett gäng, och jag var osäker på vad han skulle göra när han fick reda på mina planer. Han sa: ”Vi har märkt att du inte längre kommer på våra möten, utan att du går på Jehovas vittnens möten. Vad är det som händer?” Jag berättade för honom att jag ville fortsätta studera Bibeln och förändra mitt liv. Till min stora förvåning sa han att gänget skulle respektera mitt beslut så länge jag visade att jag verkligen ville bli ett Jehovas vittne. Han fortsatte: ”Om du verkligen vill lära känna Gud ska du hålla dig till Jehovas vittnen. Vi räknar med att du slutar göra dåliga saker. Jag kan bara gratulera. Du är på rätt väg. Vittnena kan verkligen hjälpa dig. Jag studerade med dem i USA, och några av mina släktingar är Jehovas vittnen. Du behöver inte oroa dig. Kör på.” Jag var fortfarande rädd, men samtidigt kände jag mig otroligt glad och tackade Jehova inombords. Jag kände mig som en fågel som släppts ut ur sin bur, och jag förstod vad Jesus menade när han sa: ”Ni ska förstå sanningen, och sanningen ska göra er fria.” (Johannes 8:32)

 Men det hände att tidigare vänner testade mig och erbjöd mig droger. Och några gånger gav jag tyvärr efter. Men med tiden, och med hjälp av många innerliga böner, blev jag till slut fri från mina laster. (Psalm 51:10, 11)

 Många trodde att jag skulle återuppta min gamla livsstil när jag blev frisläppt, men de hade fel. I stället besökte jag ofta fängelset för att berätta för andra fångar om det jag hade lärt mig från Bibeln. Till sist var mina tidigare vänner övertygade om att jag hade förändrats, men det var däremot inte mina tidigare fiender.

 En dag när jag var ute och predikade blev jag och en broder plötsligt omringade av ett tidigare rivaliserande gäng. De var beväpnade och ville döda mig. Brodern tog mod till sig och förklarade vänligt att jag inte var någon gängmedlem längre. Under tiden försökte jag bara behålla lugnet. De misshandlade mig och sa att jag aldrig fick visa mig där igen. Sedan sänkte de sina vapen och lät oss gå. Det märktes att Bibeln hade förändrat mitt liv. Förut skulle jag ha försökt hämnas, men nu följde jag Bibelns råd i 1 Thessalonikerna 5:15: ”Se till att ingen av er lönar ont med ont, utan ansträng er för att alltid göra gott, både mot varandra och mot alla andra.”

 Ända sedan jag blev ett Jehovas vittne har jag försökt vara en bra och ärlig människa. Det har inte alltid varit så lätt. Men med hjälp av Jehova, råden i Bibeln och mina nya vänner har jag kunnat klara det. Jag vill aldrig gå tillbaka till mitt gamla liv. (2 Petrus 2:22)

 Förut var jag en aggressiv och våldsam man. Jag är övertygad om att jag hade varit död nu om jag hade fortsatt med min destruktiva livsstil. Bibelns budskap har gjort mig till en ny människa. Jag har blivit fri från mina laster. Jag har lärt mig hålla fred med dem som tidigare var mina fiender. (Lukas 6:27) Och nu har jag fina vänner som hjälper mig att utveckla bra egenskaper. (Ordspråksboken 13:20) Jag har ett lyckligt och meningsfullt liv, och jag får tjäna en Gud som har varit beredd att förlåta allt hemskt jag gjort. (Jesaja 1:18)

 År 2006 fick jag gå en särskild utbildning för ogifta kristna förkunnare. Några år senare gifte jag mig med min underbara fru, och tillsammans har vi en dotter. Numera använder jag mycket tid åt att berätta för andra om de bibliska principer som hjälpt mig. Jag tjänar som äldste i församlingen jag tillhör och försöker hjälpa ungdomar att inte göra samma misstag som jag gjorde när jag var i deras ålder. Jag gräver inte längre min egen grav, utan nu bygger jag för den eviga framtid som Gud har lovat i Bibeln.