Zha mai angle

E BIBLIA PARHUDIAS LENGO TRAIO

“Chi mai gindiu ke trobuv te parhuvau e lumia”

“Chi mai gindiu ke trobuv te parhuvau e lumia”
  • KANA ARAKHADILO: 1966

  • THEM: FINLANDIA

  • PA LESTE: KAMELAS TE LASHAREL SO NAI VORTA

SAR SAS MURHO TRAIO:

De tsinorhara plachal man le dieli shukar kai si pe Phuv. Butivar zhavas murha familiasa te phiras kai sas pai, osha ai aver shukar prame avri anda amaro foro Jyväskylä, kai si ande Finlandia. Ai vi plachal man but le animaluria. De tsinorhara sas mange drago te lau le zhuklen ai le mutsen ande angali. Kana barilem dukhalas man te dikhau ke malavenas kal animaluria. Pala godo, thodem man te kerau buki ande iek organizacion kai arakhelas len. Kotse prinzhardem avren manushen kai gindinas sar mande.

Dasas rhartii ai kerasas buntuiala te mangas pala le animaluria karing le manush kai bi kinenas gada kai kerdile andal lende ai karing godola kai kerenas draba ai aver prame andal animaluria. Gadia kerdiam iek organizacion te arakhas len. So kerasas anenas amenge bedi, univar shinenas kris pe amende ai aver date phandavenas amen.

Dukhalas man aver dieli anda e lumia, pala godo thodem man ande organizacion Greenpeace ai ande Amnistía Internacional. Thodem sa murhi zor te kerau godia buki. Ai keravas sa so sas ande murhe vast pala le manush chorhe ai le bokhale.

La vriamasa dem po gor ke sa so keravas sas intaino. Ke nashtivas te parhuvau e lumia. Ai makar univar zhalas amenge mishto, le bedi barionas. Mialas ke o bi lashimos pherelas la lumia ai ke khonik chi lenas sama anda khancheste. Aliaravas ke nashtivas te kerau khanchi.

SAR E BIBLIA PARHUDIAS MURHO TRAIO:

Simas dukhado, pala godo astardem te gindiu ande so mothol o Del ai ande Biblia. Mai anglal estudisardemas le marturentsa le Jehovaske, ai plachaiasas man ke sas lashe ai dragostoso, numa kotse dem po gor ke nashtivas te parhuvau sar traivas. Numa akana dikhlem ke shai.

Rodem murhi Biblia ai astardem te chitou la. Godo sastiardias murho ilo. Dikhlem but texturia kai mothonas ke trobus te avas lashe karing le animaluria. Iek ejemplo si Proverbios 12:10 kai phenel: “O vorta arakhel ka peske animaluria”. Vi aliardem ke o Del nai o doshalo pala le bedi kai si ande lumia. Le bedi barion ke le manush chi pakian o mui le Jehovasko. Areslo ande murho ilo o baro kamlimos ai e rhavda kai sikavel amenge o Del (Psalmo 103:8-14, E Nevi Viasta ai o Psalmo).

Ande godia vriama arakhlem iek rhartia, godia rhartiasa shai mangavas o libro ¿Qué enseña realmente la Biblia? ai tradem la. Polme avile mande uni Marturia ai pushle man te kamavas te sikiuau pa e Biblia, ai phendem ke kamavas. Astardem te zhau lentsa kana kidenaspe. Tsirha po tsirha areselas mange so sikiuavas ai bariolas ande murho ilo.

Pala so sikiuavas anda e Biblia, parhudem but prame. Meklem te piau but pimos, le tsigeri, astardem te lashardiuvau ai te dau duma mai mishto, ai astardem te dikhau lashe iakhentsa le krisen ai le manushen kai ningeren o them (Romanuria 13:1). Vi ankaladem anda murho traio le prame zhungale kai keravas.

Numa sas pharo mange te dikhau ka suako organizacion sar trobuvas te dikhau len. Chi parhudem ande fuga. Mai anglal gindivas ke kana gelemtar lendar davas len le zea. Numa dem po gor ke ferdi e Amperetsia le Devleski shai parhuvel o traio le manushengo. Thodem sa murhi zor te sikavau pa godo le manushenge (Mate 6:33).

SAVO LASHIMOS LEM:

Mai anglal dikhavas le manushen sar lashe vai bi lashe, ai te avela ke trobuvas te kerau vareso le bi lashenge keravas les. Numa akana pala so sikilem anda e Biblia parhudem so aliaravas ai thau mandar te kamau sa le manushen (Mate 5:44). Sikavau godo kamlimos ande but prame, iek anda lende si kana ningerau le lashe viesti pa e Amperetsia le Devleski. Plachal man zurales te dikhau ke kacha buki anel le manushenge pacha, barikamos ai vareso lasho te azhukeren.

Te mekau sa ande le vast le Jehovaske dias man pacha pale. Zhanau chachimasa ke o Del kai kerdias sa le prame chi si te mekel le manushen te mai keren prame chorhe aver manushenge ai le animalonge, ai chi te rimon e Phuv. Tela leski Amperetsia, ande tsirha vriama si te lasharel sa o chorhumos kai kerde le manush (Isaías 11:1-9). Sim barikano te zhanau o chachimos ai te azhutiu avren manushen te pakian gadala prame. Akana chi mai gindiu ke trobuv te parhuvau e lumia.