Skip to content

Al lo konteni

I vreman enportan pour annan bann konversasyon fran byen boner

Letan en manm fanmir i gravman malad

Letan en manm fanmir i gravman malad

DOREEN ti soke ler son msye, Wesley ki ti annan selman 54 an ti dekouver ki i ti annan en timer danzere ki ti pe afekte son laservel. * Bann dokter ti donn li zis detrwa mwan pour viv. Doreen i rapel, “Mon pa ti oule krwar sa ki mon ti pe tande. Pour plizyer semenn mon ti ebete. Mon ti santi konmsi sa problenm pa ti pe ariv lo nou me lo en lot dimoun. Mon pa ti’n prepar mwan pour sa.”

Malerezman, bokou dimoun i santi parey Doreen. Tou dimoun i kapab ganny en maladi grav. Bokou dimoun i pare pour pran swen avek en manm fanmir ki’n dekouver ki i annan en maladi grav. Me sa i en gro defi. Ki bann manm fanmir i kapab fer pour rekonfort e pran swen avek zot manm fanmir ki gravman malad? Ki mannyer bann ki pe pran swen avek sa enn ki malad i kapab fer fas avek zot prop santiman? Ki zot kapab ekspekte ler sa dimoun i pros pour mor? Premyerman, annou vwar akoz konmela i en gro defi pour pran swen avek en dimoun ki gravman malad.

EN SITYASYON KI PE ARIVE OZORDI

Bann devlopman syantifik dan domenn medikal in fer ki dimoun nepli mor vitman parey lontan. Apepre san-t-an pase, menm dan bann pei devlope, kantite lannen an mwayenn ki dimoun ti viv ti pli kourt. Dimoun ti mor pli vit avek bann maladi kontazyez ouswa aksidan. I ti difisil pour ganny akse avek lopital e laplipar dimoun ki ti malad, zot fanmir ti pran swen avek zot e zot ti mor kot zot lakour.

Ozordi, progre dan domenn medikal i fer li posib pour bann dokter konbat bann maladi pour prolonz lavi sa dimoun. Lontan i ti annan bann maladi ki ti kapab touy en dimoun vitman me ozordi en dimoun i kapab viv pour bokou plis lannen. Par kont, sa pa vedir ki sa dimoun in fini geri. Sa dimoun i souvan annan problenm lasante grav ki fer li pa kapab pran swen avek son lekor. Sa i fer li pli difisil e konplike pour pran swen avek sa dimoun malad.

Anfet, deplizanpli, dimoun i mor dan lopital olye kot zot. Ozordi pa bokou dimoun ki’n deza vwar ler en dimoun pe mor e laplipar dimoun pa tro konnen ki pou fer dan en sityasyon konmsa. Vi ki en dimoun i per akoz i pa konnen ki pou arive a lavenir, sa i kapab fer li difisil ouswa menm anpes li pran swen avek en manm son fanmir ki malad. Kwa ki kapab ede?

PLÀN DAVANS

Parey nou’n vwar dan ka Doreen, bokou dimoun i santi zot boulverse ler en dimoun ki zot kontan i dekouver ki i annan en maladi grav. Vi ki ou per, sagren e trakase, kwa ki kapab ed ou pour prepar pour lavenir? En serviter fidel Bondye ti priye: “Montre nou ki mannyer pour byen servi nou bann zour pour ki nou ganny en leker saz.” (Psonm 90:12, NWT) Priy Zeova senserman e demann li pour montre ou konman ‘pour byen servi ou bann zour’ pour ki ou kapab servi bann zour ki reste avek sa manm fanmir ki ou kontan dan sa pli bon fason.

Sa i demann en bon preparasyon. Si sa manm fanmir ki malad i ankor kapab koze e i pare pour koz lo sa size, i ti pou byen pour demann li lekel ki i ti a kontan i fer desizyon pour li ler i nepli kapab fer desizyon. Koz fran avek li e ansanm deside si i anvi ganny serten tretman medikal oubyen reste lopital. Bann konversasyon koumsa i kapab anpese ki i annan dezakor ek regre ler bann manm fanmir i bezwen fer desizyon pour sa dimoun malad. Sa bann konversasyon fran i devret ganny fer byen boner pour ki bann manm fanmir i konsantre lo swen ki zot pou donn sa dimoun. Labib i dir: “En proze pa reisi si nou pa demann konsey.”​—Proverb 15:22.

KI MANNYER POUR EDE

Normalman, premye keksoz ki sa dimoun ki pe donn swen i bezwen fer i rekonfort sa dimoun malad. En dimoun ki pe mor i bezwen konnen ki lezot i kontan li e ki i pa tousel. Ki mannyer sa dimoun ki pe donn swen i kapab fer sa? I kapab lir oubyen sant bann sanson ki pour ankouraz e fer sa dimoun kontan. Bokou dimoun i ganny rekonforte ler en manm fanmir i atrap zot lanmen e koz dousman avek zot.

I souvan ede ler ou fer sa dimoun konnen lekel ki pe vizit li. En rapor i dir: “Dernyen keksoz ki en dimoun i perdi i son abilite pour tande. En dimoun i ankor kapab tann byen menm si i paret pe dormi, alor pa dir okenn keksoz dan son prezans ki ou pa ti pou kontan i tande.”

Priy ansanm si i posib. Labib i dir ki en fwa, zapot Pol ek son bann konpanyon ti anba en kantite presyon e zot pa ti ni menm konnen si zot ti pou sirviv. Kote zot ti al rod led? Zapot Pol ti dir son bann zanmi: “Zot osi zot kapab ed nou par sipliy Bondye pour nou.” (2 Korentyen 1:8-11) En lapriyer senser ler ou anba en kantite presyon e pe fer fas avek en maladi grav i vreman ede.

AKSEPTE LAREALITE

I fermal ler ou mazinen ki en manm ou fanmir pe al mor. Sa i pa drol akoz lanmor pa en keksoz natirel. Nou pa’n ganny kree pour aksepte lanmor konman en keksoz normal dan lavi. (Romen 5:12) Parol Bondye i apel lanmor en “lennmi.” (1 Korentyen 15:26) Alor, nou kapab konpran e menm vwar li normal ler en dimoun i pa anvi mazin lo lanmor en manm son fanmir.

Kantmenm sa, ler nou mazin davans lo ki i kapab arive, sa pou ed bann manm fanmir pour pa tro fatig zot e zot pou konsantre lo kwa ki zot kapab fer. Serten keksoz ki kapab arive i ganny trouve dan sa bwat “ Bann dernyen semenn dan lavi en dimoun ki gravman malad.” Byensir, i pa neseserman ki en dimoun i ganny tou sa bann problenm e i kapab pa ariv dan menm fason. Me, laplipar dimoun i eksperyans omwen serten sa bann sanzman.

Apre lanmor en manm fanmir, i ti pou byen pour kontakte en zanmi pros ki’n deza ofer son led. Bann ki pe donn swen sa dimoun malad ek bann fanmir i bezwen ganny rekonforte e konpran ki sa dimoun malad i nepli soufer. Kreater bann imen i asir nou ki “bann mor pa konn nanryen.”​—Eklezyast 9:5.

SA ENN KI DONN SA PLI BON SWEN

Nou kapab aprann pour pa refiz okenn led ki nou gannyen

I enportan pour depan lo Zeova pa zis letan en manm fanmir i gravman malad me osi apre ki i’n mor ler ou pe fer fas avek sagrinasyon. Zeova i kapab servi lezot dimoun pour ed e ankouraz ou. Doreen i dir: “Mon ti aprann pour pa refiz okenn led ki dimoun ti ofer mwan. Anfet, mwan ek mon msye ti ganny bokou plis led ki nou ti pe ekspekte. I kler ki Zeova ti pe dir nou, ‘Mon la avek zot pour ed zot fer fas avek sa problenm.’ Mon pa pou zanmen oubliy sa.”

Zeova i sa enn ki donn sa pli bon swen. Konman sa Enn ki’n kree nou, i konpran nou douler ek soufrans. I kapab e i anvi donn nou led ek lankourazman pou kapab fer fas avek sa sityasyon. An plis, i’n promet ki i pou byento retir lanmor e resisit sa plizyer bilyon dimoun ki dan son memwar. (Zan 5:28, 29; Revelasyon 21:3, 4) Apre, tou dimoun pour kapab repet parol zapot Pol ki dir: “Lanmor, oli ou laviktwar? Lanmor, oli ou dart?”​—1 Korentyen 15:55.

^ par. 2 Serten non in ganny sanze.