Yaa mi ní ɔ nɔ

Kristofohi A Si Himi Kɛ A Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Blɔ Tsɔɔmihi

Kristofohi A Si Himi Kɛ A Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Blɔ Tsɔɔmihi

Mi Ní

1. Blɔ tsɔɔmihi nɛ ngɛ womi nɛ ɔ mi ɔ maa ye bua nihi tsuo nɛ a ma ha mɛ ní tsumi ngɛ Kristofohi A Si Himi Kɛ A Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ mi ɔ. E sa nɛ nihi nɛ a ma ha mɛ ní tsumi ɔ nɛ kane blɔ tsɔɔmihi nɛ ngɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Ní Kasemi Womi ɔ kɛ womi nɛ ɔ mi ɔ loko a dla he. E sa nɛ a wo fiɛɛli tsuo he wami nɛ a ngɔ a he kɛ wo sukuu ní peemi ɔmɛ a mi. Ni kpahi nɛ a baa asafo mi kpe be fɛɛ be nɛ a kplɛɛ Baiblo ɔ tsɔɔmi ɔmɛ a nɔ, nɛ a je mi bami kɛ Kristofohi a sisi tomi mlaa amɛ kɔ ɔ ma nyɛ maa ngɔ a he kɛ wo mi. Ke nɔ ko pi fiɛɛlɔ, se e suɔ kaa a ha lɛ ní tsumi ngɛ kpe ɔ mi ɔ, e sa nɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ nɔ hyɛlɔ ɔ kɛ lɛ nɛ susu níhi nɛ a hlaa ngɛ nihi nɛ a haa mɛ ní tsumi ngɛ kpe ɔ mi ɔ he ɔ he, konɛ lɔ ɔ se ɔ, e ha nɛ nɔ ɔ nɛ le ke ji e he su aloo e he sui. E sa nɛ nɔ nɛ kɛ lɛ kaseɔ Baiblo ɔ (aloo e fɔlɔ nɛ ji Odasefo no ɔ) nɛ hi lejɛ ɔ. Níhi nɛ a ngɛ hlae ngɛ nɔ ko nɛ e suɔ kaa e maa pee fiɛɛlɔ nɛ a baptisii we lɛ lolo ɔ he ɔ nɔuu nɛ a ma hla ngɛ e he.—od-E yi 8 kk. 8.

 MUNYU NƐ A KƐ MA BLI KPE Ɔ NYA

2. Hɛngmɛfia kake. Daa otsi ke a la nɛ a sɔle ta a, Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ ma de nyɛmimɛ ɔmɛ níhi nɛ maa ya nɔ ngɛ kpe ɔ mi, konɛ a kɛ bua jɔmi nɛ hyɛ níhi nɛ a maa kase ɔ blɔ. E sa nɛ kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ nɛ tu otihi nɛ e we asafo ɔ ma ná he se ɔ he munyu titli.

  JUETLI NƐ NGƐ MAWU MUNYU Ɔ MI

 3. Munyu Tumi: Hɛngmɛfia nyɔngma. A tsɔɔ munyuyi, kɛ oti enyɔ loo etɛ nɛ a maa tu a he munyu ɔ ngɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Ní Kasemi Womi ɔ mi. E sa nɛ a ngɔ ní tsumi nɛ ɔ kɛ ha asafo mi nɔkɔtɔma loo sɔmɔlɔ nɛ sa. Ke wa maa je Baiblo mi womi ko kanemi sisi ngɛ otsi Baiblo kanemi ɔ mi ɔ, a ma je jamɛ a Baiblo womi ɔ he video kɛ je sisi. Munyu tulɔ ɔ ma nyɛ maa tu ní komɛ nɛ ngɛ video ɔ mi nɛ e kɛ e munyuyi ɔ kɔ ɔ he munyu. Se kɛ̃ ɔ, e sa nɛ e hyɛ nɛ e tu otihi tsuo nɛ ngɛ ní kasemi womi ɔ mi ɔ he munyu. Jehanɛ hu ke be ngɛ ɔ, e ngɔ fonihi nɛ a to he blɔ nya konɛ a kɛ tsɔɔ munyu ɔ mi ɔ kɛ tsu ní. E ma nyɛ maa ngɔ níhi a mi hlami ní kpahi kɛ piɛɛ e ní peemi ɔ he ke e kɔ otihi nɛ a tsɔɔ ngɛ womi ɔ mi ɔ he nɛ e maa ye bua kɛ tsɔɔ oti ɔmɛ a mi.

 4. Ngmami ɔ Mi Junehi: Hɛngmɛfia nyɔngma. E ji sane bimi kɛ heto hami nɛ nya blimi munyu kɛ nya mwɔmi munyu piɛɛ we he. Asafo mi nɔkɔtɔma loo sɔmɔlɔ nɛ sa lɛ ma tsu he ní. E sa kaa munyu tulɔ ɔ nɛ bi tue buli ɔmɛ sane bimi enyɔ ɔmɛ. Jehanɛ hu ɔ, ke e suɔ ɔ, e ma nyɛ ma ha nɛ a kane ngmami nɛ a tsɛ se ɔ aloo a ko kane. E sa nɛ tue buli nɛ a ngɔ tsuifia 30 loo nɔ́ nɛ sui jã kɛ ha sane bimi ɔmɛ a heto.

 5. Baiblo Kanemi: Hɛngmɛfia eywiɛ. E sa kaa nyumu nɛ tsu ní tsumi nɛ ɔ. E sɛ nɛ nɔ nɛ maa kane ngmami ɔ nɛ ngɔ nya blimi munyu kɛ je e ní kanemi ɔ sisi, nɛ ke e kane tã hu ɔ, e ko mwɔ nya. E sa kaa kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ nɛ e ye bua nihi nɛ a ma ha mɛ ní tsumi nɛ ɔ konɛ a nyɛ nɛ a kane ní nɛ nihi nɛ a nu sisi, a kɛ nya mi tsɔmi nɛ kane ní, a ma munyuhi nɛ a he hia a nɔ mi, a tsake a gbi mi, a mi a kuɔ mi nyu ngɛ he nɛ sa, nɛ a kane ní kaa bɔ nɛ a tuɔ munyu ɔ. Akɛnɛ Baiblo kanemi ɔ ekomɛ a nya kɛ, nɛ́ ekomɛ hu a nya kɛ we he je ɔ, e sa nɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ nɔ hyɛlɔ ɔ nɛ hyɛ sukuu bi ɔmɛ a nyɛmihi ke e ngɛ sukuu ní tsumi ɔmɛ a gbae.

 MOO BƆ FIƐƐMI NÍ TSUMI Ɔ HE MƆDE

6. Hɛngmɛfia nyɔngma kɛ enuɔ. A to fã nɛ ɔ he blɔ nya konɛ e ye bua nɔ fɛɛ nɔ nɛ e nyɛ nɛ e dla e he kɛ ha fiɛɛmi ní tsumi ɔ, nɛ e ya e hɛ mi ngɛ ní sɛɛmi, fiɛɛmi kɛ ní tsɔɔmi mi. Asafo mi nikɔtɔmahi hu ma nyɛ ma tsu sukuu ní peemi ɔ eko. E sa nɛ sukuu bi ɔmɛ tsuo kɛ ní kasemi oti nɛ je kpo ngɛ Ní Tsɔɔmi aloo Moo Suɔ Nihi womiyo ɔ mi, nɛ a ngɔ kɛ wo kla mi ngɛ a ní tsumi ɔ hɛ mi nɛ ngɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Ní Kasemi Womi ɔ mi ɔ nɛ tsu ní. Be komɛ ɔ, a maa to blɔ nya konɛ a susu fã komɛ a he kaa ní sɛɛmi. Ke e ba lɛ jã a, e sa nɛ asafo mi nɔkɔtɔma aloo sɔmɔlɔ nɛ sa a nɛ tsu jamɛ a fã a he ní.—Hyɛ  kuku 15 nɛ tsɔɔ bɔ nɛ a ma tsu fahi nɛ ji ní sɛɛmi ɔ he ní ha.

 7. Bɔ Nɛ O Maa Je Ní Sɛɛmi Sisi Ha: A kɛ ní tsumi nɛ ɔ ma nyɛ ma ha nyumu aloo yo. Ke a kɛ ha nyumu ɔ, e sɛ kaa e wetsɛ ɔ nɛ pee yo, ja nɔ ɔ ji e weku kɔklɔɔ ɔ mi no. Ke a kɛ ha yo ɔ, e sɛ kaa e wetsɛ ɔ nɛ pee nyumu, ja nɔ ɔ ji e weku kɔklɔɔ ɔ mi no. Nɔ nɛ a ha lɛ ní tsumi ɔ kɛ wetsɛ ɔ ma nyɛ maa hi si, nɛ a ma nyɛ maa da si hulɔ kɛ pee.—Ke o ngɛ hlae maa le babauu kɛ kɔɔ bɔ nɛ a ma tsu he ní ha kɛ si fɔfɔɛhi kɛ ha ní tsumi nɛ ɔ he ɔ, hyɛ kuku  kuku 12 13.

 8. Kpale Ya Slaa Nihi Nɛ A Bua Jɔ Munyu ɔ He: A kɛ ní tsumi nɛ ɔ ma nyɛ ma ha nyumu aloo yo. Ke a kɛ ha nyumu ɔ, e kɛ nyumu nɛ e pee, nɛ ke a kɛ ha yo ɔ, e kɛ yo nɛ e pee. (km-E 5/97 bf. 2) Sukuu no ɔ kɛ wetsɛ ɔ ma nyɛ maa hi si, nɛ a ma nyɛ maa da si hulɔ kɛ pee. E sa kaa nɔ nɛ ma tsu he ní ɔ nɛ e pee nɔ hyɛmi nɔ́ nɛ tsɔɔ nɔ́ nɛ o ma de ke o kpale ya slaa nɔ ko nɛ o kɛ lɛ sɛɛ ní hyɛ.—Ke o ngɛ hlae maa le babauu kɛ kɔɔ bɔ nɛ a ma tsu he ní ha kɛ si fɔfɔɛhi kɛ ha ní tsumi nɛ ɔ he ɔ, hyɛ kuku  kuku 12 13.

 9. Bɔ Nɛ O Maa Pee Nihi Kaseli Ha: A kɛ ní tsumi nɛ ɔ ma nyɛ ma ha nyumu loo yo. Ke a kɛ ha nyumu ɔ, e kɛ nyumu nɛ pee, nɛ ke a kɛ ha yo ɔ, e kɛ yo nɛ pee. (km-E 5/97 bf. 2) Sukuu no ɔ kɛ wetsɛ ɔ ma nyɛ maa hi si, nɛ a ma nyɛ maa da si hulɔ kɛ pee. E sa kaa a tsu ní peemi nɛ ɔ he ní kaa a kɛ wetsɛ ɔ je Baiblo mi ní kasemi ɔ sisi momo nɛ a ngɛ nɔ tsae. Nya blimi munyu loo nya mwɔmi munyu he hia we, jã eko ɔ, a ngɛ blɔ hyɛe kaa sukuu no ɔ kɛ nya blimi loo nya mwɔmi munyu nɛ tsu ní. E ngɛ mi kaa a ma nyɛ maa kane kuku ɔmɛ tsuo mohu lɛɛ, se pi doo.

 10. Moo Tsɔɔ Níhi Nɛ O Heɔ Yeɔ ɔ Mi: Ke a to ní tsumi nɛ ɔ he blɔ nya kaa munyu tumi ɔ, e sa kaa nyumu nɛ tsu he ní. Ke a to he blɔ nya kaa peemi kɛ tsɔɔ ɔ, nyumu aloo yo ma nyɛ ma tsu he ní. Ke a kɛ ha nyumu ɔ, e kɛ nyumu nɛ pee, nɛ ke a kɛ ha yo ɔ, e kɛ yo nɛ nɛ pee, ja nɔ ɔ ji e weku kɔklɔɔ ɔ mi no. E sa nɛ sukuu no ɔ nɛ da womi nɛ a tsɛ se kaa e kɛ tsu ní ɔ nɔ kɛ ha sane bimi ɔ heto ɔ nɛ pee heii, nɛ e kɛ hɛ si kami nɛ tsu ní. Sukuu no ɔ ma nyɛ maa hla kaa e maa wo womi nɛ a tsɛ se ɔ nɔ ta ngɛ ní peemi ɔ mi aloo e be jã pee.

 11. Munyu Tumi: Nyumu nɛ e sa kaa e tsu ní tsumi nɛ ɔ, nɛ e sa nɛ e pee lɛ kaa munyu tumi. Ke a kɛ munyu tumi ɔ da oti ko nɛ ngɛ Moo Suɔ Nihi womiyo ɔ mi tsɔɔmi munyu (A) nɔ ɔ, e sa nɛ sukuu no ɔ nɛ tsɔɔ bɔ nɛ a kɛ ngmami ɔ aloo ngmami ɔmɛ ma tsu ní ha ngɛ fiɛɛmi mi. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, eko ɔ, e maa tsɔɔ be mi nɛ e sa kaa a kɛ ngmami ko nɛ tsu ní, sisi numi nɛ ngmami ɔ hɛɛ, kɛ bɔ nɛ waa kɛ nɔ ko ma susu ngmami ɔ he ha. Ke a kɛ munyu tumi ɔ da Moo Suɔ Nihi womiyo ɔ mi ní kasemi oti ko nɔ ɔ, e sa nɛ sukuu no ɔ nɛ ngɔ e juɛmi kɛ ma bɔ nɛ a kɛ oti ɔ ma tsu ní ha ngɛ fiɛɛmi mi ɔ nɔ. Ke e he maa hia a, e ma nyɛ maa tu nɔ hyɛmi nɔ́ nɛ ngɛ oti 1 ɔ mi ngɛ ní kasemi ɔ mi he munyu, aloo e ma nyɛ maa tu ngmamihi nɛ piɛɛ he ngɛ ní kasemi ɔ mi ɔ eko he munyu.

   12. Otihi Nɛ A Ma Tsu He Ní: Níhi nɛ ngɛ kuku nɛ ɔ kɛ kuku nɛ nyɛɛ se ɔ mi ɔ tsɔɔ bɔ nɛ a ma tsu “Bɔ Nɛ O Maa Je Ní Sɛɛmi Sisi Ha” kɛ “Kpale Ya Slaa Nihi Nɛ A Bua Jɔ Munyu ɔ He” sukuu ní tsumi ɔmɛ a he ní ha. Oti nɛ e sa kaa sukuu no ɔ nɛ kɛ ma e hɛ mi ji kaa, e kɛ nɔ ko ma susu Baiblo mi anɔkuale ko nɛ sisi numi yi nɛ kɔɔ nɔ ɔ si fɔfɔɛ he, nɛ e to blɔ nya konɛ e kɛ nɔ ɔ nɛ ya tsa ní sɛɛmi ɔ nɔ pee se, lɛɛ jã a kɛ blɔ tsɔɔmi kpa ko ha ngɛ lɔ ɔ he. E sa nɛ sukuu no ɔ nɛ hla munyuyi nɛ kɔɔ nɔ́ ko nɛ ngɛ nɔ yae ɔ he nɛ nihi nɛ a ngɛ zugba kpɔ ɔ mi ɔ a bua maa jɔ he. E ma nyɛ maa hla kaa e maa tu womi aloo video ko nɛ piɛɛ Wa Ní Tsɔɔmi Ga Dade Ɔmɛ a he ɔ he munyu. E sa nɛ sukuu bi ɔmɛ tsuo nɛ a bɔ mɔde nɛ a kase ní sɛɛmi he ga, kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, bɔ nɛ a kɛ nihi maa sɛɛ níhi nɛ ni ɔmɛ a bua jɔ he kɛ bɔ nɛ a maa pee níhi nɛ ma ha nɛ ní sɛɛmi ɔ maa ya nɔ mohu pe nɛ a maa kase munyuhi nɛ a kɛ maa je ní sɛɛmi sisi kɛ wo a yi mi.

   13. Si Fɔfɔɛ: E sa nɛ sukuu bi ɔmɛ nɛ a tsu si fɔfɔɛ nɛ a ma ha mɛ ɔ he ní bɔ nɛ e kɛ níhi nɛ yaa nɔ ngɛ a zugba kpɔ ɔ mi ɔ ma kɔ. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ:

  1.  (1) Wehi A Mi Fiɛɛmi: Si fɔfɔɛ nɛ ɔmɛ ekomɛ ji fiɛɛmi ngɛ sinyahi a nya—ke waa kɛ nɔ ɔ kpe hɛ mi kɛ hɛ mi jio, ngɛ fon nɔ jio, aloo wa ngma nɔ ɔ sɛ womi jio—kɛ kpalemi nɛ wa maa kpale ya slaa nihi nɛ waa kɛ mɛ sɛɛ ní benɛ wa ya wehi a mi fiɛɛmi ɔ.

  2.  (2) Odase Nɛ A Yeɔ Be Mi Nɛ A Be Fiɛɛmi Tso Mi: Si fɔfɔɛ nɛ ɔ tsɔɔ bɔ nɛ wa maa da ní sɛɛmi gu ko kɛkɛ nɔ kɛ ngɔ he blɔ ɔ kɛ ye nihi odase. Ekomɛ ji, Ngmamihi nɛ waa kɛ nihi ma susu he ngɛ wa ní tsumi he, sukuu, wa kpɔ ɔ mi, lɔlehi a mi, aloo ngɛ he kpahi ke wa ngɛ níhi a he ní tsue ngɛ ligbi ɔ mi.

  3.  (3) Ma Nɔ Odase Yemi: Si fɔfɔɛ nɛ ɔmɛ ekomɛ ji, atsɛ̃se nɛ waa kɛ maa ye nihi odase, ní tsumi hehi nɛ wa ma ya fiɛɛ ngɛ, blɔ he odase yemi, aloo odase nɛ wa maa ye ngɛ he jɔɔmi hehi, lɔle si dami hehi, aloo he fɛɛ he nɛ wa maa na nihi ngɛ.

 14. Videohi Kɛ Baiblo Kasemi Womihi Nɛ A Kɛ Ma Tsu Ní: Sukuu no ɔ ma nyɛ maa hla kaa e kɛ video aloo Baiblo kasemi womi ko ma tsu ní. Ke video piɛɛ ní tsumi ko he, aloo ke Sukuu no ɔ hla kaa e kɛ video ma tsu ní ɔ, e sa nɛ e ha nɛ a le video ɔ yi, e tu he munyu, se e ko je video ɔ.

  KRISTOFOHI A SI HIMI

15. Ke a la ta a, a kɛ hɛngmɛfia 15 nɛ nyɛɛ se ɔ ma susu ní peemi kake loo enyɔ nɛ maa ye bua tue buli konɛ a kɛ Mawu Munyu ɔ nɛ tsu ní ngɛ a si himi mi ɔ he. A ma nyɛ maa ngɔ ní tsumi nɛ ɔ kɛ ha asafo mi nɔkɔtɔma loo asafo mi sɔmɔlɔ nɛ sa, ja a kɛ blɔ tsɔɔmi kpa ko ha. Se asafo mi nikɔtɔmahi pɛ lɛ e sa nɛ a tsu asafo ɔ mi hiami níhi ɔ he ní. Ke a to ní peemi ko he blɔ nya kaa ní sɛɛmi ɔ, munyu tulɔ ɔ ma nyɛ ma bi sane kpahi kɛ piɛɛ sane bimihi nɛ a ngɛ mi ɔ he. E sa nɛ e ha nɛ nya bli munyu ɔ nɛ pee kpiti, konɛ e ná be nɛ sa kɛ tu otihi nɛ a he hia a he munyu konɛ tue buli ɔmɛ hu nɛ a nyɛ nɛ a ngɔ a he kɛ wo mi. Ke e he ba hia nɛ e ta nɔ ko nya mi ɔ, ke e maa hi ɔ, nɔ nɛ a maa ta e nya mi ɔ nɛ ya kpoku ɔ nɔ mohu pe nɛ e maa tu munyu kɛ je hɛ nɛ e hii si ngɛ ɔ.

  16. Asafo Baiblo Mi Ní Kasemi: Hɛngmɛfia nyingmi etɛ. Asafo mi nɔkɔtɔma nɛ sa lɛ ma tsu ní tsumi nɛ ɔ. (Ke asafo mi nikɔtɔmahi a he pi ngɛ asafo ko mi ɔ, a ma nyɛ ma ha nɛ asafo mi sɔmɔli nɛ a sa nɛ a tsu he ní.) E sa nɛ asafo mi nikɔtɔmahi a kuu ɔ nɛ hyɛ nɔ nɛ e sa kaa e hyɛ Asafo Baiblo Mi Ní Kasemi ɔ nɔ. E sa nɛ nihi nɛ a hla mɛ ɔ nɛ a hyɛ nɔ saminya nɛ a ye be ɔ nɔ, nɛ a ha nɛ ngmamihi nɛ ma oti ɔmɛ a nɔ mi ɔ nɛ je kpo ngɛ ní kasemi ɔ mi, nɛ a ye bua nɔ fɛɛ nɔ nɛ e na bɔ nɛ a kɛ otihi nɛ ngɛ ní kasemi ɔ mi ɔ ma nyɛ ma tsu ní ha. Ke nihi nɛ a hla mɛ kaa a hyɛ ní kasemi ɔ nɔ hyɛ blɔ tsɔɔmi nɛ tsɔɔ bɔ nɛ e sa kaa a hyɛ ní kasemihi nɛ a ji sane bimi kɛ heto hami ɔ nɔ ha a, e maa ye bua mɛ. (w23.04 bf. 24, daka) Ke a susu nɔ́ nɛ a maa kase ngɛ otsi ɔ mi ɔ he ta a, e he hia we kaa nɔ hyɛlɔ ɔ ma puɛ be ngɛ ní kasemi ɔ he. Ke e maa hi ɔ, daa otsi ɔ, a ma nyɛ ma tsake nɔ nɛ maa hyɛ nɔ, kɛ nɔ nɛ maa kane ɔ. Ke Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ kɛ blɔ tsɔɔmi ha kaa a po ní kasemi ɔ nɔ ɔ, lɛɛ nɔ nɛ ngɛ nɔ hyɛe ɔ lɛ e maa hyɛ bɔ nɛ e ma plɛ kɛ po nɔ ha. E ma nyɛ maa hla kaa a ko kane kuku ɔ ekomɛ.

  MUNYU NƐ A KƐ MAA MWƆ KPE Ɔ NYA

17. Hɛngmɛfia etɛ. Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ ma nylɔ otihi nɛ a kase nɛ maa ye kɛ bua a we asafo ɔ mi. E sa nɛ e tu níhi nɛ a maa kase otsi nɛ maa ba a hu he munyu. Ke be ngɛ ɔ, e ma nyɛ ma tsɛ sukuu bi nɛ a ngɛ ní tsumi ngɛ otsi nɛ maa ba a mi ɔ a biɛ kɛ kai mɛ. Ke adafi fiami ko nɛ he hia, loo sɛ womi ko ngɛ nɛ e sa kaa a kane ɔ, e sa nɛ sɛnɔhilɔ ɔ nɛ e tsu he ní ngɛ be nɛ e kɛ maa mwɔ kpe ɔ nya a mi, ja a kɛ blɔ tsɔɔmi kpa ko ha. E sɛ nɛ a fia níhi nɛ a to he blɔ nya nɛ a peeɔ daa a, kaa fiɛɛmi yami he blɔ nya tomi, loo be nɛ a kɛ ma dla Matsɛ Yemi Asa a nɔ ɔ he adafi ngɛ kpoku ɔ nɔ, mohu ɔ, e sa nɛ a kɛ mɛtɛ adafi fiami mɛtɛmi he ɔ. Ke adafi fiami loo sɛ womi nɛ a maa kane ɔ hiɛ, nɛ a be nyɛe maa gbe nya ngɛ be nɛ a kɛ maa mwɔ kpe ɔ nya a, e sa nɛ sɛnɔhilɔ ɔ nɛ e de nyɛmimɛnyumuhi nɛ ma tsu fã nɛ ji Kristofohi A Si Himi ɔ he ní ɔ nɛ a gbɔ a be ɔ nɔ. (Hyɛ kuku  kuku 16 19.) A ma la nɛ a maa sɔle kɛ kpa kpe ɔ.

  YI JEMI KƐ GA WOMI

18. Ke sukuu no ɔ eko fɛɛ eko gbe e ní tsumi nya a, Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ nɛ e da ní kasemi oti nɛ a ha nɔ ɔ kaa e tsu he ní ɔ nɔ, nɛ e ngɔ hɛngmɛfia kake loo nɔ́ nɛ sui jã kɛ je e yi ngɛ hehi nɛ e bɔ mɔde ngɛ ɔ, nɛ e kɛ wo lɛ ga. Ke kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ ngɛ ní tsumi nɛ sukuu no ɔ ma tsu he ní ɔ tsɔɔe ɔ, e be ní kasemi oti nɛ a ngɛ hlae kaa e tsu he ní ɔ he munyu tue. Se ke e gbe e ní tsumi ɔ nya a, kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ ma je e yi ngɛ hehi nɛ e bɔ mɔde ngɛ ɔ, nɛ lɔ ɔ se ɔ, e maa tsɔɔ ní kasemi oti nɛ a ngɛ hlae nɛ e tsu he ní ɔ. E maa tsɔɔ nɔ́ he je nɛ nɔ ɔ bɔ mɔde, loo nɔ́ he je nɛ e sa kaa e ya nɔ nɛ e bɔ jamɛ a oti ɔ he mɔde ɔ kɛ blɔ nɔ nɛ e maa gu kɛ pee jã. Sɛnɔhilɔ ɔ ma nyɛ maa tu ní kpahi nɛ sukuu no ɔ bɔ a he mɔde ngɛ e ní peemi ɔ mi nɛ́ e he maa ba se nami kɛ ha sukuu no ɔ aloo tue buli ɔmɛ ɔ he munyu. Jehanɛ se hu ɔ, ke e he maa hia a, sɛnɔhilɔ ɔ ma nyɛ maa da Moo Suɔ Nihi womiyo ɔ, Ní Tsɔɔmi womiyo ɔ aloo Ministry School womi ɔ nɔ kɛ wo sukuu no ɔ ga nɛ ma ha nɛ e ya e hɛ mi ngɛ he ko banee ngɛ ní kasemi oti nɛ a ngɛ hlae nɛ e tsu he ní loo ngɛ nɔ́ kpa ko nɛ e to he hɛ ngɛ e ní tsumi ɔ mi ɔ he. E ma nyɛ maa pee jã ke a kpa kpe ɔ aloo ngɛ be kpa mi.—Hyɛ kuku  kuku 19,  24, kɛ  25 ɔ konɛ o na blɔ tsɔɔmihi nɛ kɔɔ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ kɛ ga wolɔ walɔ ɔ a ní tsumihi a he.

     BE NƆ YEMI

19. E sɛ nɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ, kɛ nihi nɛ a ha mɛ ní tsumi ngɛ kpe ɔ mi ɔ nɛ a ye be. E ngɛ mi kaa a tsɔɔ be nɛ a kɛ tsu ní peemi ɔ eko fɛɛ eko he ní ngɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Ní Kasemi Womi ɔ mi mohu lɛɛ, se ke oti ɔmɛ tsuo je kpo ɔ, e he hia we nɛ nɔ nɛ a ha lɛ ní peemi ɔ nɛ hi munyu fuu tue kɛ yi mi tomi ɔ kaa ja e ye be nɛ a tsɔɔ ɔ tsuo. Ke nɔ ko ye be ɔ, e sa nɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ aloo ga wolɔ walɔ ɔ nɛ wo lɛ ga ngɛ he ko banee. (Hyɛ  kuku 24 25.) E sa nɛ kpe ɔ kɛ lami kɛ sɔlemi tsuo nɛ ye ngmlɛfia 1 kɛ hɛngmɛfia 45 pɛ.

 KE KPƆ MI NƆ HYƐLƆ Ɔ BA SLAA NYƐ

20. Ke kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ ba slaa nyɛ asafo ɔ, e sa nɛ nyɛɛ nyɛɛ blɔ nya tomi nɛ ngɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Ní Kasemi Womi ɔ mi ɔ se kɛ pee kpe ɔ. Se kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ maa ngɔ hɛngmɛfia 30 nɛ a kɛ peeɔ Asafo Baiblo Mi Ní Kasemi nɛ ngɛ Kristofohi A Si Himi blɔ he ɔ kɛ tu e kekleekle sɔmɔmi munyu ɔ. Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ ma nylɔ kpe nɛ a pee ɔ mi, nɛ e maa tsɔɔ nɔ́ nɛ a maa kase ngɛ otsi nɛ maa ba a mi, nɛ ke adafi fiami kɛ sɛ womi ko nɛ he hia ngɛ ɔ, e ma tsu he ní loko e maa fɔ kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ nine. Ke kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ tu e munyu ɔ ta a, e maa tsɔɔ la nɛ a kɛ kpa kpe ɔ. E ma nyɛ ma ha nɛ nyɛminyumu kpa ko nɛ sɔle kɛ kpa kpe ɔ. E sɛ nɛ a pee sukuu bi a ní tsumi ɔ eko ngɛ tsu wayo ɔ mi ngɛ gbi nɛ asafo ɔ kɛ tsuɔ ní ɔ mi ngɛ kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ slaami be ɔ mi. Ke kuu ko nɛ a tuɔ gbi kpa ngɛ asafo ɔ nɛ kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ ba slaa a sisi ɔ, kuu ɔ ma nyɛ maa pee asafo mi kpe. Se ke e su be nɛ kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ maa tu e sɔmɔmi munyu ɔ, e sa nɛ kuu ɔ nɛ ya piɛɛ asafo ɔ he kɛ bu munyu ɔ tue.

 OTSI NƐ A MAA YA KPƆ MI KPE ALOO KPOKPA NƆ KPE

21. Ngɛ otsi nɛ a maa ya kpɔ mi kpe loo kpokpa nɔ kpe ɔ mi ɔ, a be asafo mi kpe pee. E sa nɛ a kai nyɛmimɛ ɔmɛ kaa e sa nɛ a kase níhi nɛ a maa kase ngɛ jamɛ a otsi ɔ mi ɔ ngɛ a dɛ he, loo kaa weku.

 OTSI NƐ A MAA YE KAIMI Ɔ

22. Ke Kaimi ligbi ɔ ya da ligbi ko nɔ ngɛ otsi ɔ mi ɔ, a be Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Kpe ɔ pee kulaa.

 SI HIMI KƐ SƆMƆMI NÍ TSUMI KPE Ɔ NƆ HYƐLƆ

23. Nikɔtɔmahi a kuu ɔ maa hla asafo mi nɔkɔtɔma ko konɛ e pee Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ nɔ hyɛlɔ. E maa hyɛ konɛ a kɛ blɔ tsɔɔmi nɛ ɔmɛ nɛ tsu ní bɔ nɛ pee nɛ kpe ɔ nɛ ya nɔ pɛpɛɛpɛ. E sa nɛ e kɛ ga wolɔ walɔ ɔ nɛ nyɛ nɛ sɛɛ ní faa kɛ kɔɔ kpe ɔ he. Ke Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ nɔ hyɛlɔ ɔ nine su Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ He Ní Kasemi Womi ɔ nɔ ɔ, e ma gba nyɔhiɔ enyɔ ní tsumi ɔ tsuo kɛ ha nihi nɛ a ma tsu he ní ɔ. E ma gba ní tsumihi nɛ pi sukuu bi nɛ a ma tsu he ní, ní nɛmɛ nɛ otsi ɔ mi kpe ɔ sɛnɔhili ɔmɛ nɛ nikɔtmahi a kuu ɔ hla mɛ ɔ ma tsu he ní kɛ ní nɛmɛ nɛ sukuu bi ma tsu he ní ɔ hulɔ. (Hyɛ  kuku 3-16 24.) Ke e ngɛ sukuu ní tsumi ɔmɛ gbae ɔ, e sa nɛ e da munyuyi nɛ a ma susu he ɔ nɔ kɛ susu nɔ ɔ jeha, e níhi a si kpahi, kɛ bɔ nɛ e tuɔ munyu ha a he. E sa nɛ e pe jã nɔuu ke e ngɛ ní peemi kpahi nɛ piɛɛ ɔ hu gbae ɔ. E sa nɛ a ngma sukuu bi ɔmɛ a ní tsumi ɔ ngɛ Kristofohi A Si Himi Kɛ A Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ Mi Ní Tsumi (S-89) womi ɔ nɔ. Nɛ a gba ní tsumi ɔ ke e hí kulaa a, otsi etɛ loko be nɛ a ma tsu he ní ɔ nɛ su. E sa nɛ Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ nɔ hyɛlɔ ɔ nɛ e hyɛ nɛ a ngɔ ní tsumi he blɔ nya tomi womi ɔ eko kɛ mɛtɛ he nɛ a kɛ adafi fiami mɛtɛɔ ɔ. Nikɔtɔmahi a kuu ɔ ma nyɛ maa hla nɔkɔtɔma aloo asafo mi sɔmɔlɔ ko nɛ e ye bua lɛ. Se kɛ ɔ, e sa nɛ nikɔtɔmahi pɛ nɛ a gba ní peemi nɛ ní tsumi nɛ pi sukuu bi nɛ a ma tsu he ní ɔ.

    SI HIMI KƐ SƆMƆMI NÍ TSUMI KPE Ɔ SƐNƆHILƆ

24. Daa otsi ɔ, asafo mi nɔkɔtɔma kake maa pee Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ sɛnɔhilɔ kɛ je sisi kɛ ya si nyagbe. (Ke asafo mi nikɔtɔma amɛ a he pi ngɛ asafo ko mi ɔ, a ma nyɛ ma ha nɛ asafo mi sɔmɔli nɛ a sa nɛ a tsu he ní ke e he maa hia.) E ma dla munyu nɛ e kɛ ma bli kpe ɔ nya, kɛ munyu nɛ e kɛ maa mwɔ kpe ɔ nya. Lɛ nɛ e ma tsɛ nihi nɛ a ma tsu ní ngɛ kpe ɔ mi. Ke asafo mi nikɔtɔma amɛ a he pi ɔ, e ma nyɛ ma tsu kpe ɔ mi ní tsumi ɔmɛ ekomɛ a he ní, titli ɔ, ní peemi nɛ e ma bi nɛ a je video pɛ nɛ ní sɛɛmi piɛɛ we he. E sɛ nɛ e tu munyu fuu ke e ngɛ kpe ɔ nɔ hyɛe. Nikɔtɔmahi a kuu ɔ maa hla asafo mi nikɔtɔmahi nɛ a he sa kaa sɛnɔhili, konɛ a hi mɛ tsakee nɛ a hi kpe ɔ nɔ hyɛe. Si fɔfɔɛ nɛ ngɛ asafo ɔ mi ɔ ma nyɛ ma ha nɛ eko ɔ, Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ nɔ hyɛlɔ ɔ nɛ pɔ ní tsumi kaa sɛnɔhilɔ pe asafo mi nikɔtɔma kpa amɛ nɛ a hla a. Ke asafo mi nɔkɔtɔma ko hyɛɔ Asafo Baiblo Mi Ní Kasemi nɔ ɔ, lɛɛ e ma nyɛ maa pee kpe ɔ sɛnɔhilɔ hulɔ. Wa kpa nyɛ pɛɛ nɛ nyɛ kadi kaa, e sa nɛ asafo mi nɔkɔtɔma nɛ e maa pee kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ nɛ e je e tsui mi kɛ je sukuu bi ɔmɛ a yi, nɛ ke e he maa hia a, e wo mɛ ga kɛ ye bua mɛ. Kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ lɛ e maa hyɛ konɛ a kpa kpe ɔ ngɛ be nya. (Hyɛ  kuku 17 kuku  19.) Ke kpoku ɔ nɔ kle bɔ nɛ sa, nɛ kpe ɔ sɛnɔhilɔ ɔ suɔ ɔ, e ma nyɛ maa da munyu tumi klama kake se ngɛ kpoku ɔ nɔ kɛ tsɔɔ ní peemihi nɛ nyɛɛ se ɔ konɛ nyɛminyumu nɛ ma tsu ní ɔ nɛ ba da si ngɛ kpoku ɔ nɔ mlaa ngɛ munyu tumi okplɔɔ ɔ se. Jehanɛ hu ɔ, ke e su ɔ, e ma nyɛ maa hi okplɔɔ ko se ngɛ kpoku ɔ nɔ be mi nɛ a ngɛ Baiblo Kanemi ní peemi ɔ kɛ Moo Bɔ Fiɛɛmi Ní Tsumi ɔ He Mɔde ní peemi ɔ he ní tsue ɔ. Enɛ ɔ ma ha nɛ a be be puɛe.

   GA WOLƆ WALƆ

25. Ke e maa hi ɔ, nyɛɛ ngɔ sɔmɔmi he blɔ nɛ ɔ kɛ ha asafo mi nɔkɔtɔma nɛ e he be kɛ ní tsɔɔmi. Ke asafo mi nɔkɔtɔma ko loo sɔmɔlɔ ko gbe Si Himi Kɛ Sɔmɔmi Ní Tsumi Kpe ɔ mi ní peemi ko nɛ e ji ní tsɔɔmi ɔ nya, aloo e tu magbɛ nɔ munyu, e hyɛ Hwɔɔmi Mɔ ɔ Mi Ní Kasemi aloo Asafo Baiblo Mi Ní Kasemi nɔ, aloo e kane a kuku ɔmɛ a mi ta a, e ji ga wolɔ walɔ ɔ blɔ nya ní tsumi kaa e maa wo lɛ ga ngɛ he ko banee ke e he maa hia. (Hyɛ  kuku 19.) Ke nikɔtɔmahi nɛ a he be kɛ munyu tumi nɛ a le ní tsɔɔmi saminya a hiɛ ngɛ asafo ɔ mi ɔ, lɛɛ daa jeha a, nɔkɔtɔma kpa nɛ sa ma nyɛ maa pee ga wolɔ walɔ. E he hia we kaa ga wolɔ walɔ ɔ maa wo asafo mi nikɔtɔma amɛ aloo sɔmɔli ɔmɛ ga ngɛ ní tsumi fɛɛ ní tsumi nɛ a ma tsu ɔ he.

 SUKUU BI A NÍ TSUMI NƐ YAA NƆ NGƐ TSU WAYO Ɔ MI

26. Ke sukuu bi ɔmɛ a he hiɛ ngɛ asafo ɔ mi ɔ, a ma nyɛ ma ha ni komɛ ní tsumi ngɛ tsu wayo ɔ mi. Be fɛɛ be nɛ a ma tsu sukuu bi a ní tsumi ngɛ tsu wayo ɔ eko mi ɔ, e sa nɛ ga wolɔ nɛ sa nɛ hi lejɛ ɔ, ke e maa hi ɔ, e pee asafo mi nɔkɔtɔma. Ke e he maa hia a, a ma nyɛ maa ngɔ he blɔ nɛ ɔ kɛ ha asafo mi sɔmɔlɔ ko nɛ sa. Nikɔtɔmahi a kuu ɔ lɛ maa hla nyɛmimɛnyumuhi nɛ ma tsu ní tsumi nɛ ɔ, nɛ a maa hyɛ ke ji e he hia nɛ a hi tsakee loo e he be hiae. E sa nɛ ga wolɔ ɔ nɛ ngɔ blɔ tsɔɔmihi nɛ ngɛ  kuku 18 ɔ kɛ tsu ní. Ke a to blɔ nya kaa ni komɛ maa ya tsu wayo ɔ mi ɔ, e sa nɛ a ho lejɛ ɔ ya ke a gbe Juetli Nɛ Ngɛ Mawu Munyu ɔ Mi ɔ fã nɛ ji Ngmami ɔ Mi Junehi ɔ nya. E sa nɛ a kpale ba piɛɛ nyɛmimɛ kpa amɛ a he ke a pee sukuu bi a nyagbe ní tsumi ɔ ta.

 VIDEOHI

27. A ma je video ngɛ kpe nɛ ɔ mi. A kɛ videohi nɛ a kɛ maa pee otsi ɔ mi kpe ɔ maa wo JW Library® app ɔ nɔ konɛ a ngɔ klama slɔɔtohi kɛ hyɛ.

© 2023 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania

S-38-DG 11/23